onsdag 22 april 2015

Hur överskott blir till underskott

Landskapets budgeterade underskottet på 3,6 miljoner euro för 2014 har blivit ett överskott på 2,8 miljoner euro berättade ett nöjt lantråd på måndagen, enligt ÅT.
 
Finansministern Roger Nordlund (C) säger:
  • Mycket handlar om att vi försökt bromsa genom vår omställningsbudget ... ”

På sin Facebook-sida skriver Camilla Gunell: ” Bokslut är fakta. Resten är politik.

Är detta verkligen en korrekt beskrivning av Ålands ekonomi, eller har höstens valrörelse redan startat med S och C på gemensam presskonferens?

Det slutliga bokslutet presenteras inom ett par veckor. 
Överskottet anser Roger Nordlund att kommer väl till pass i framtiden, med tanke på de nedskärningar som den nya riksdagen troligen kommer att tvingas genomföra. 

Vi har lyckats med - - - att få en budget i balans”, sade Gunell (S).

Den intelligente läsaren börjar nog misstänka att det finns en hake här.

    - Vi har ännu inte gjort någon analys, men det handlar om helheten med många moment som bidrar, säger finanschefen Conny Nyholm.

Eftersom jag ju gillar sifferexercis, så plockade jag fram några siffror från mina hårddiskar.

Den minnesgoda läsaren kommer kanske ihåg att jag i augusti ifjol hade en av mina numera berömda insändare om Pensionsfonden.

Jag inledde med: ”Vi kunde alla med stor glädje läsa i bladet att klumpsumman till Åland skulle bli 5.000.000 € större än vad som budgeterats. Orsaken var tydligen att finska staten har sålt egendom för en miljard Euro att – vilket framkom i artikeln – placera medel i sin underfinansierade pensionsfond. ”

Och avslutade med: ”Kanske PAFen kunde lägga alternativen under sina politiska vadslagningar? Extra pengar kommer att Minska pensionsskuld / sättas in i ordinarie budget? Kanske de lägger ett artigt odds och då kunde jag satsa en rejäl hacka på att pengarna smusslas in i ordinarie budget. Politik är politik är ....”

Som ni kan gissa så sattes alltså inte dessa pengar i Pensionfonden utan i Plånboken. Så från budget-”överskottet” om 2,8 miljoner så kan vi nog dra bort 5 miljoner och vi får -2,2 miljoner, mot budgeterade -3,6. Inte alls så bra. Och då är man nog egentligen tvungen att säga ”Adios budget i balans”.

Men hårddisken innehåller mer. Pensionsfondens årsberättelse har ännu inte kommit, men jag har hittat en Granskningsrapport av pensionssystemet. Mycket intressant. Där framgår nämligen att man 2010-2013 tog 15-16 miljoner varje år från fonden. Resten av pensionerna betalades via budgeten. Men för 2014 skulle man plötsligt ta 19 miljoner! En ökning med 3,5 miljoner. Som att nalla från ungarnas barnbidragskonto. Men man får ju ett bättre bokslut!

Så om vi drar bort även denna summa, så blir plötsligt det verkliga långsiktiga underskottet -5,7 miljoner. Långt ifrån det överskott, som enligt Nordlund skulle komma ”väl till pass i framtiden” med tanke på nedskärningar man ”troligen kommer att tvingas att genomföra”.

Finansministeriet har talat om att spara 6 miljarder under mandatperioden. För Ålands del innebär detta ca 29 miljoner eller 7 miljoner per år. Utöver fjolårets underskott på 6 miljoner. Dvs en nedskärning på 13 miljoner per år! Nu snackar vi utmaning!

Nordlunds tal om att det handlat om att man ”försökt bromsa genom vår omställningsbudget” börjar låta som ett nytt politiskt mantra.

Jag får väl säga igen: Hjälp mig att hitta felen, för detta ser ju verkligen, verkligen inte bra ut!

Är jag nu den enda, som ser detta, som vanligt? Nej. Landskapets revisor Dan Bergman skriver: ”Problem med att få landskapets budget i balans borde inte få lösas med överstora uttag från pensionsfonden”. Vi är två.

När Staden presenterade sitt bokslut med ett ”överskott” på 19 miljoner var man noga med att även presentera engångsposterna.

Gunell måste lära sig att det bara är bokslut, som är justerade för engångsposter och -förändringar är sanning. Ojusterade bokslut är politik.

Man undrar vilken typ av politiker ålänningarna vill ha nästa höst? De, som på fina presskonferenser försöker slå blådunster i ögonen på folket eller den, som kritiskt vågar granska och skriva om både pensionsfonden, landskapets bokslut och flyktinginvandring?







fredag 10 april 2015

Fråga till Riksdagskandidaterna

Såg att finska MTV hade en lite annorlunda Val-tent inför riksdagsvalet. Kandidaterna var poliser från olika partier. Man diskuterade bland annat att utlänningar står för en stor del av våldtäkterna i Finland. 50% vissa år enligt Kari Tolvanen (Saml)

Skulle någon våga påstå detta på Åland så skulle man antagligen skriva att sättet att resonera ”närmar sig skolboksdefinitionen av rasism” eller kanske att hen vill skrämma inför tanken att Finland skulle ge en fristad till ett antal syriska flyktingar. Eller skulle man kanske skriva att ”siffror han hittat i någon hemsida om irakier i Finland. Sådana hemsidor drivs vanligtvis av folk som är lika sjuka som en IS-krigare eller Al-Quaida anhängare”.

I valprogrammet diskuterade man sedan orsakerna till detta och vad man kan göra åt saken.

Tänk om vi kunde komma så långt på Åland! Eller kanske vi kan? Det är ju faktiskt samma riksdagsval vi har på Åland!

Jag har sett att de flesta riksdagskandidaterna på Åland vill höja antalet flyktingar. Det betyder statistiskt att utlänningarna om fyra år då står för 55% av våldtäkterna. 5000 ”irakier i Finland” står ju som bekant för 5% av våldtäkterna.

Men det är absolut inget problem för mig. Män våldtas inte och jag har ingen dotter som jag behöver oroa mig för.

Men hur ser ni riksdagskandidater på detta med aktiv flyktinginvandring och möjliga våldtäkter? För er egen del, för er hustrus skull eller med tanke på era döttrar?
Kan ni tänka er att välja från vilka länder flyktingarna skall tas? Det finns nämligen också invandrare med betydligt lägre våldtäktsbenägenhet, t o m lägre än finländare.
Vill ni skriva om alla integrationsplaner innan fler flyktingar kan tas emot? Det är ju uppenbart att de nuvarande inte är tillräckliga.
Vill ni att man informerar kvinnor om riskerna, eller föredrar ni att tidningar bara skriver att det var fem "män" som våldtog en kvinna på Amorella eller i Måsabacka?
Har ni någon annan kreativ lösning?
Eller vill ni att allt fortsätter som förr? Att köra med rysk roulette och ser vad som händer.
Eller kanske ni förnekar statistiken, liksom pressen på Åland föredrar att göra?
Minns då i alla fall när Du som nyvald riksdagsledamot den första gången i vår passerar Mannerheims klassiska ståtliga staty att gå över hans väg och för att passera det mer oansenliga Paasikivi-monumentet för att läsa texten. Där står nämligen ”All vishets begynnelse är att erkänna fakta”.





onsdag 1 april 2015

Replik II till Bladh

Eftersom jag försöker få fram sanningen, så blir det lätt att se ut som sifferexercis. Men alternativet är ju att komma med ogrundade påståenden, vilket jag vill undvika.

Bladh ser fortfarande brister i resonemanget. Han skriver att staden planerat att ta emot 80 personer, medan jag ”får detta till 300”. I min replik skrev jag tydligt: ”Jag gissade att hela Åland kunde få en population om ca 300 syrier när programmet är klart.”

Lite sifferexercis. MH har 11.488 innevånare och Åland 28.007 (Wikipedia) Om stan tar emot 80, så kan det bli 195 på hela Åland. I Sverige är anhöriginvandringen ca 50%. I Finland är reglerna strängare, så låt säga 30%. Då får vi 253 individer. Det kommer en hel del i fertil ålder, så det är inte orimligt att populationen blir ca 300 eller ca 1%. Denna uträkning gjorde jag när en lagtingsman hävdade att det rörde sig om 1 promille.

Sedan undrar Bladh hur många personer det rör sig om i våldtäktsstatistiken. Jag skrev att irakierna är 0,1% av befolkningen. Detta innebär ju att de är ca 5.000.

Årligen sker ca 1.000 våldtäkter i Finland. Tyvärr är det bara ca 10%, som blir lagförda. De har dock begått fler än 10% av våldtäkterna.

Med en normal våldtäktsbenägenhet (16,8/100.000) borde alltså dessa (5.000) begå 0,84 våldtäkter och följaktligen borde ca 0,08 lagföras, dvs ingen. Emellertid är det ca 5 per år som lagförs, pga överrisken. Och följaktligen begår de rimligen drygt 50 av våldtäkterna per år.

Men om man dessutom beaktar att en våldtäktsman statistiskt är mellan 18-30 år så betyder det att gruppen om 5.000 individer alltså hinner ca 600 begå våldtäkter.

Med finsk befolkningspyramid ryms ca 15% inom detta åldersspann, men de har en annorlunda pyramid. Men överrepresentationen kan faktiskt leda till att majoriteten av gruppen ”irakier i Finland” faktiskt begår en våldtäkt.

Orimligt? Nej. Det finns länder med lägre våldtäktsbenägenhet än ”irakier i Finland” där hälften av männen begår våldtäkter och hälften av kvinnorna våldtas under sitt liv.

Bladh frågar var dessa våldtäkter utförts. Jag har siffror på detta, men vill först ha en förklaring vad detta skulle ha för betydelse innan jag lägger fram ännu mer siffror.
Bladh skriver att de flesta våldtäkter sker i hemmet? Och relevansen?

I den ”långa tråden” på Åland Ekonomi hävdade Mats Adamscac att de flesta nog våldtar i hemmet och att det sålunda mest dabbar irakier. Ur min synvinkel är ju detta ett helt befängt påstående. Alla människor har ju samma värde. Alla våldtäkter är lika illa, oberoende om de drabbar finländska eller irakiska kvinnor.

Då hade jag inte den statistik, som jag har nu. Det är nämligen så att när personer från Mellanöstern begår våldtäkter så är 88% av offren födda i Finland. (Oikeuspoliittisen tutkimuslaitoksen tutkimuksia nr 265). Från rapporten kan man se att då en finländare våldtar så är offret till nästan uteslutande en kvinna född i Finland, men det gäller faktiskt samtliga utlandsfödda grupper.
Bladh skriver om ”Toivonens statistik”, vilket är helt fel. Det är Statistikcentralen i Helsingfors, som tagit fram största delen av de siffror jag använder.

I ett mail från Nyan skrev man ”din agenda är att bevisa att att just män från vissa delar av världen är mer onda än andra”. Det är helt felaktigt. Mariehamn har bestämt sig för att ta emot kvotflyktingar Syrien, och jag försökte få reda på kostnader och risker med detta. Då råkade jag se att ”irakier i Finland” var väldigt överrepresenterade när det gällde våldtäkter. Om det hade visat sig att män från ex Peru eller Nya Zeeland hade haft en stor överrepresentation, medan irakier och somalier hade haft en mycket låg våldsbenägenhet, så hade det ju inte varit något problem. Eller hur?

Nu har jag beskrivit min sk modell både i denna tidning och tidigare i ÅT och ännu har ingen på matematiska grunder resultatet på att denna blivande population kan förorsaka 2,7 våldtäkter per år eller 27 per decennium. Kanske det stämmer? Och dessutom ett femtiotal våldtäktsförsök. Alla lika tragiska.

Detta betyder att de folkvalda nu känner till detta.
Därför anser jag att samtliga de politiker, som deltog vid beslutet om att ta emot flyktingar till staden från Syrien är moraliskt ansvariga för samtliga de våldtäkter, som denna grupp kommer att begå på Åland, såvida beslutet verkställs.

Men precis som Bladh skriver är fler människor på flykt än någonsin. Men varför skall då Mariehamn / Åland aktivt ta emot en liten grupp personer med främmande språk, kultur, sedvanor och religion, när vi kunde hjälpa många fler om vi väljer att hjälpa närmare krishärdarna? Och detta utan de risker och okända kostnader, som en aktiv flyktingmottagning ger.