Har Gunell fört Lagtinget bakom ljuset?

Stödet till vindkraften har tre problemställningar:

1.                      Åland har redan en hög andel konsumtion med förnyelsebar el (ca 50%)  och en hög andel koldioxidfri elkonsumtion (70 %). Behövs då ett stödet, då målet var att uppnå 20%?

2.                      Är stödet i enlighet med undantaget i EU-reglerna?

3.                      Varför vi skall subventionera en enda energiform så mycket?

LR kommer med en energiplan nästa vår. Planen borde komma först.

Jag har fått info, som tyder på att elbolagen kunde övergå till att enbart sälja koldioxidfri el till en betydligt lägre kostnad än detta stöd.

Jag har även fått info, som tyder på att det skulle kosta ungefär lika mycket för elbolagen att sälja enbart förnyelsebar el. LR verkar inte ha sett på något av dessa alternativ.

Enligt LR ska denna lag inte kräva notifiering (förhandsgodkännande) enligt sk ”allmänna gruppundantagsförfarandet”; artikel 42 enligt Vicelantrådet Gunell.

Jag är fundersam. I artikeln talas om ”färre än sex vindkraftverk”. I lagförslaget sägs att det finns 21 vindkraftverk. Enligt uppgift kan man räkna vindkraftverk på samma linje som ett vindkraftverk. Då skulle det finnas sex ”vindkraftverk” på Åland.

Vicelantrådet Gunell var närvarande vi behandlingen i plenum, men hon vägrade att svara på frågorna. Har hon fört Lagtinget bakom ljuset? Framtiden får utvisa.

Då jag nämnde att jag hört att LR kanske baserar sig på det faktum att EU i ett fall i Syd-Europa  av misstag accepterat ett stöd till sex vindkraftverk, så kallade Vicelantrådet detta ”misstro och rykten”. Trots att hon var på plats, så vägrade hon att förklara eller dementera uppgifterna. Jag skulle nästan kalla det ”misstroende”.

Detta betyder att hela lagen kan vila på en väldigt bräcklig bas.

I EUs regler står ”Allt tidigare beviljat investeringsstöd ska dras av från driftstödet.” Har de fått något stöd? Inget svar där heller.

Lagen kommer att granskas av EU på basen av en anmälan av en ålänning. Då får vi se, men vem bär ansvar om lagen inte håller?

Vi har en trasslig härva med utlovade stöd, brutna löften och handlag.  

Finansminister Perämaa sade i Lagtinget (27/4): ”Vi står fast vid våra löften”.

Vilka löften har man gett? Vilka är ”vi”? Vem har fått dessa löften? När har man fått dem? frågade jag.

I Plenum hänvisade Perämaa bara till tidigare regeringar.

När jag ser bakåt, så ser jag följande:  

LR satsade på vindenergin. Så uppdagades ett underskott i budgeten på 17,6 miljoner. Ändrades politiken? Nej.

Finland drog tillbaka sitt löfte om 60 miljoner. Ändrades politiken? Nej.

Sen kom Orklas hot och LR sydde ihop ett räddningspaket på 5-6 miljoner euro. Ändrades vindenergipolitiken? Nej.

Hur mycket pengar har LR i sin skattkista?

Regeringen tar av de sjuka och fattiga och ger åt företagen. Jag förstår inte hur de socialdemokraterna kan framhäva sin ”Moraliska kompass”. Enligt min åsikt är de på kontrakurs.

Jag blev beskylld för att vara vindkraftsmotståndare, men enligt Yle (24/5) har ”vinden vänt för vindkraften, det tidigare systemet som garanterade ett visst pris för alla vindkraftsproducenter har slopats och nu ska alla förnyelsebara energiformer behandlas lika, enligt ett förslag från Arbets- och näringsministeriet. ”

I riksdagen, skulle jag tydligen vara i majoritet.  I Lagtinget är jag ensam.

Jag tycker fortfarande att detta kännas lika tryggt som ett Nigeriabrev.

Har LR kontrollerat att EU accepterar att man kringgår lagstiftingen genom korsägande?

Är det demokratiskt att bevilja ett stöd för sju år då vår mandatperiod utgår 2019?

Ett företag kan lyfta stöd i tre år och sen går med vinst i fyra. Ska stödet då återbetalas?

Har LR diskuterat säkerheter liksom Finland krävde av Grekland?

Vilket blir Lagtingets och ministrarnas ansvar?

Stephan Toivonen

Åländsk Demokrati

Vilket blir Gunells ansvar?

 EUs målsättning (liksom Åländsk Demokrati) är att 20% av energin ska komma från förnyelsebara energikällor.

Varken EU eller vi har något krav att energin ska vara lokalt producerad.

Regeringen säger sig följa EUs mål.

För närvarande är vindelens andel ca 20% och andelen förnyelsebar el är ca 50% av konsumtionen. EUs mål är 20% år 2020.  Andelen fossilfritt / koldisoxidfri el är ca 70%. Målet är 20 % mer år 2020, så det uppfylls med råge.

Dessa mål nåddes redan 2008 då programmet för stöd till vindkraften inleddes.

Trots detta lägger LR nu fram ett förslag om att stöda produktion av vindel med 2.700.000 euro.

När blev det regeringens linje att förnyelsebara energin måste vara lokalt producerad?

Redan nu säljer det ena elbolaget enbart koldioxidfri el. Kanske regeringen kunde kräva att elleverantörerna inom några år enbart får leverera koldioxidfri el. Det är konkurrensneutralt och det belastar inte budgeten.

Finska regeringen bröt sitt löfte om att stöda den åländska vindkraften då de dels märkte att det i praktiken redan hade uppnått det nationella målet för andel förnyelsebar energi och dessutom hade ett stort budgetunderskott.

Åland har samma relativa underskott i budgeten och har i praktiken för länge sedan uppnått EUs målsättningar. Varför fortsätter LR den gamla politiken?

Jag är inte emot vindel, men vad motiverar ett stödet till vindkraftsbolagen, då LR sparar 2.000.000 på ÅHS och 700.000 i ”stöd till innevånare”?

Denna lag ska enligt LR inte kräva notifiering (förhandsgodkännande) baserat sig på något som kallas ”allmänna gruppundantagsförfarandet”; artikel 42.

Jag är dock tveksam då det i artikeln talas om ”färre än sex vindkraftverk”. I lagförslaget framgår att det finns 21 vindkraftverk. Enligt uppgift kan man räkna flera vindkraftverk på samma linje som ett vindkraftverk. Då skulle det finnas sex ”vindkraftverk” på Åland. Men hur kan LR övertyga EU att sex är färre än sex?  

I artikeln står även ”Allt tidigare beviljat investeringsstöd ska dras av från driftstödet.” Har de fått något stöd?

Vi kan också svänga på dessa siffror. Stödet till vindelen har lett till att vi har ca 22 % koldioxidfri elproduktion, men vi har ju sammanlagt hela 66 % koldioxidfri konsumtion. Vi har alltså nått 2/3 utan några subventioner. Varför skall vi fortsätta att subventionera enbart en del av elkonsumtionen?

Har LR räknat på vad detta skulle kosta?

Det har varit problem med att notifiera vindkraftstöden. Den officiella förklaringen är att de är långsamma. Kan orsaken vara att EU anser att de inte är korrekta?

Om lagen antas, så kan ålänningarna vända sig till EU-kommissionen för att få lagen granskad. Jag har sett ansökan. Beslutsdatum saknas.

Vad händer om det senare visar sig att lagen strider mot EU-rätten? Vem betalar skadestånden? Åland eller Finland?

Denna lag stiftas i samband med budgeten och kan tillämpas genast.

LR hinner betala ut 320.000 euro innan HD & ÅD-original granskar den och kanske 1.000.000 euro innan granskning i EU.

Kan bolagen bli återbetalningsskyldiga?

Vi har kunnat läsa att vindkraftsbolagen har betalat ut dividend under många år. Borde de då inte ha samlat i ladorna istället?

Är detta regeringens nya näringspolitik? Bolag kan betala ut dividender under goda år och får komma till LRs öppna skattkista under de dåliga åren?

I tidningen kunde vi också läsa vilka de största ägarna var av vindkraftsverken. Jag hade ju själv fått uppfattningen att det var många små privata andelsägare, men enligt tidningen så var de största ägarna:

Caelum, Robert Mattsson, Ab Sweden, Ålands Ömsesidiga, Carita Blomsterlund, Carola Eriksson, MInicarriers, Eriksson Capital, Tinfof AB, Carl Rundberg Ab, ÅAB, Holmbergs Ab, Robert Mansén, AB Rafael, Matts Häggblom, Kristian Friman osv. 

Hulda i Hulta lyste dock med sin frånvaro

Vilket blir Vicelantrådet Gunells ansvar i denna härva?

Vilket blir lagtingets ansvar?

Stephan Toivonen

Åländsk Demokrati

Inte i Igges sandlåda

Smålog lite när jag läste Igge Holmbergs råd om vad jag borde göra.

Men jag tänker inte sätta mig i hans sandlåda och börja ge råd åt mina kolleger om vad de skall göra eller kanske framförallt vad de inte borde göra.

Men så han insinuerar att jag skulle ha varit frånvarande något plenum, och det måste jag dementera. Jag har varit närvarande vid samtliga plenum under min mandatperiod. Från namnupprop till sista klubbslaget.

Erfarenheten kommer med åren heter det, men i värsta fall kan seniliteten komma före.

Eftersom Igge dessutom än en gång framför falska anklagelser om att jag skulle vara skattskriven i Portugal, så måste jag än en gång dementera dem.

Den första jag hälsade på när jag steg in i stadsfullmäktige var just Igge Holmberg. Har han glömt det? Har Igge Holmberg glömt att man inte kan bo i någon annan kommun om man är i kommunfullmäktige? Man får vistas på annan ort, men man måste vara ”skattskriven” på den ort där man sitter i fullmäktige.

Igge skriver också att det är få som stöder ÅD i spalterna. Jag har inte räknat, men som jag ser det så är det ganska sällan personer som är aktiva inom ÅD utan det är utomstående sympatisörer.  Med min oerfarenhet har trott att mina sympatisörer helt enkelt tycker att jag klarar av att skriva insändarna själv. Men å andra sidan så får en del av dem ofta se ett utkast före och kommer gärna med synpunkter. Speciellt när det gäller repliker mot Igge, så är kreativiteten ganska stor.

Så egentligen borde jag kanske ibland underteckna insändarna enbart med åländsk demokrati och inte alls med mitt namn.

Intressant också att Igge efter att ha framfört falska anklagelser sedan snabbt skriver att han drar sig ur debatten. Och bra så.

Men om Igge en gång till falskeligen hävdar att jag skulle vara skattesmitare, så kommer jag att ställa mig vid hans sandlåda och ge en replik, som åtminstone ingen läsare någonsin kommer att glömma. För nog minns väl Igge ännu att vi lagtingsmän måste ”tåla” lite mer?

Stephan Toivonen

Demokrati eller korruption?

Såg i tidningen att remissvaren om förslaget om rösträtt för 16-åringar har kommit in.

41 instanser hade möjligheten att ge ett svar och av dessa har fem förordat förslaget. 5 av 41.

Av partierna har ett enda kommit in med svar; Åländsk Demokrati. Vi avslog förslaget, efter att ha tillfrågat våra yngsta sympatisörer, av vilka en del inte ens har rösträtt nu.

Trots detta väljer kansliminister Nina Fellman (ÅSD) att gå vidare med förslaget.

Varför ber minister Fellman 41 instanser ta ställning till en fråga om LR ändå inte lyssnar på dem? Är detta demokrati?

Regeringen har också sagt att den vill ha folkomröstningar angående sammanslagning av kommuner. Kommer LR att lyssna lika lite på folkets röst där?

ÅD föreslog folkomröstningar i kommunerna angående flyktingmottagning, men vi har inte fått någon respons där. Eller kanske det ingick i den ”rasistiska gojan”, som minister Fellman kallade våra insändare.

Varför kallar ni er överhuvudtaget Ålands socialdemokrater?

Ni vill dränera sjukvården på 2.000.000e och ”bidrag till invånare” med 700.000e samtidigt som ni vill pumpa ut 2.700.000e till vindkraftsföretagarna. Ni berömmer er sociala kompass, men för mig ser det snarare ut som om ni har hamnat på kontrakurs på grund av en kraftig magnetstörning.

Då vindkraftsföretagen gick med vinst så delade de ut dividender. Nu när det går sämre så kommer de med mössan i handen till socialdemokraternas öppnade kassakista.

Ni har seminarier med öppna debatter om nya åldersgränser i kommunalvalet. Ni sänder ut ett betänkande på remiss. Bara 5 av 41 vill sänka den gällande åldersgräsen på 18 år, men ni bestämmer er ändå för att sänka den till 16 år.

Då måste man ju få fråga varför ni kallar er ”social”-”demokrater” eftersom ni varken är för ”social” eller för ”demokrati”.

Mot bakgrund av de alla de märkliga frågeställningarna och ägandet kring vindkraften samt ledamoten Igge Holmbergs uppenbara intresse av att den ”debatten” skall ske bakom lykta dörrar i ett utskott och inte öppet i lagtinget så tror jag att många skulle tycka att Ålands korrupta despoter (ÅKD) vore en mer beskrivande beteckning för minister Fellmans parti.

Stephan Toivonen

Åländsk Demokrati

Lex Gunell eller Lex Frissan

Som en i raden av skällande bandhundar skriver Igge Holmberg i en replik att jag tycks ha missförstått lagtingsarbetet rejält. Enligt honom är i utskotten som det riktiga arbetet görs, inte i plenisalen.

Det må vara hans uppfattning, som mer erfaren, men jag ser dem som komplement och vi tituleras lagtingsledamöter.

Jag må vara politiskt oerfaren, men jag lider inte av total okunskap.

I detta fall valde jag att närvara och debattera i Lagtinget. Ledamot Igge Holmberg skriver att om representanten för Portugal hade tillbringat mer tid i utskottet så hade han inte behövt komma med såna vilda konspirationsteorier och behövt ha minister på plats i plenisalen, för då hade han fått svar på sina frågor redan.

Här begår Holmberg ett logiskt fel än en gång. Frågan gällde en sk remissdebatt, dvs en debatt i lagtinget innan behandlingen i utskottet. Alltså hade ingen fått svar på någon fråga i utskottet ännu. Därför borde ansvarig minister ha varit på plats, enligt mig.

Men då lagen skulle presenteras första debattdagen satt Vicelantrådet hos frissan och under den andra debattdagen var hon på miljömöte i Borgå. Oförmögen att presentera lagförslaget och oförmögen att besvara de frågor jag och de andra hade.

I ett utskott sitter sju ledamöter och de övriga tjugotre i lagtinget får i detta fall annars enbart sin information via två rader i ett betänkande på basen av kortfattade höranden. I utskott förs inga protokoll.

Jag har lärt mig att man i ett utskott har hörande, som ska ge sin syn på ett ärende och sedan kan utskottet ställa frågor. Men vi skall inte debattera med höranden. Debatten skall ske i lagtinget. Men kanske jag har missförstått detta?

Genom att välja att ta hela debatten i plenum skulle alla lagtingsledamöter (och allmänheten) kunna höra frågorna och ministerns svar i vindkraftsfrågan, som enligt planerna kostar skattebetalarna 2.700.000 euro. Allt protokollförs ordagrant. Pga ministerns frånvaro gick det inte det inte under remissdebatten, men lagförslaget kommer att debatteras i lagtinget nästa vecka igen. Förhoppningsvis är vicelantrådet då på plats. Men socialdemokraterna anser tydligen att debatten inte tål dagsljus och vill ha den bakom lykta dörrar.

Holmberg talar om mina vilda konspirationsteorier, och skriver på sin facebooksida ”Här är slutet på budgetdebatten ... Ltl Stephan  Toivonen Replik. Nej, inte nej. ”

Vi vet båda att detta inte var slutet på budgetdebatten. Efter min replik fick Igge Holmberg en reprimand av talmannen för sitt språkbruk. Enligt lagtingets arbetsordning kan man bli avstängd om man upprepade gånger bryter mot detta. Men reprimanden ”glömde” Holmberg att citera. Men som han skrev: erfarenhet kommer med åren.

Erfarne minister Valve skrev på Fb att min stol gapade tom i utskottet. Även om han kanske inte har varit medlem i något utskott, så bör han känna till att vi har rätt att kalla ersättare. Men när Vicelantrådet och minister Valve var borta under den långa budgetdebatten, så gapade stolarna tomma. Enligt gällande lagtingsordning finns det nämligen inte suppleanter för ministrar.

Enligt uppgift har jag följt lagtingets arbetsordning när det gäller att anmäla frånvaro och ordna med ersättare. Ordförande Tage Silander: ”Men Toivonen har vidtalat sin ersättare Roger Nordlund (C) att delta så i sak har vi inte tappat något.”

Däremot kunde vi läsa att det enligt lagtingsdirektören saknas regler angående närvaro för ministrar i lagtinget, men att man kan säga att de har en moralisk skyldighet att närvara då deras ärenden behandlas.

Alla lagtingsledamöter kan lämna in lagmotioner. Jag kommer snarast att lämna in en lagmotion om ändring av lagtingets arbetsordning, så att ansvariga ministrar måste närvara då deras egna lagförslag behandlas i lagtinget.

Har dock ännu inte bestämt mig för om jag skall kalla denna lag (-tillägg) för Lex Gunell eller Lex Frissan.

Bjälken och grandet

Lampi inleder sin söndagsledare med att ST har ”beklagat sig över andra politikers frånvaro i lagtingssalen”.

Det är inte hela sanningen. Jag har inte klagat på mina kolleger, som jämfört med andra parlament, har en väldigt bra närvaro.

Mina klagomål gällde Regeringens frånvaro. De lägger fram de förslag som vi sedan skall debattera. Är de inte närvarande, så hamnar vi att ställa frågor till väggarna. De är som vi vet i dåligt skick och måste renoveras. Så tyckte de andra i lagtinget i alla fall.

Min önskan var att kunna delta per telefon vid några få tillfällen då Vicelantrådet Gunell, och några andra skulle höras angående stödet till vindkraften.

Lampi ser det som en bjälke i mitt öga. Betyder att han ser Gunell som en liten flisa då?

Min fråga har varit: Varför ser tidningen det som viktigare att granska en oppositionspolitikers frånvaro i några möten i ett utskott, jämfört med en ensvarig ministers frånvaro, när lagförslaget skall debatteras i plenum? I utskottet hade jag som ersättare tillfrågat Roger Nordlund, en av de mest erfarna i lagtinget. Gunell hade inte hade någon ersättare. Och inte ens lantrådet var på plats.

Därför anser jag att det är ett betydligt större problem om en minister är frånvarande, men inte om en utskottsmedlem är frånvarande.  Ålandstidningen verkar ha en diametralt annan åsikt.

Stephan Toivonen

Lagtingsledamot

Tystnad och frånvaro

Sundbergs kåseri:

http://www.nyan.ax/nyheter/partierna-som-bildartystnadens-allians/


OBS: Varning för åsnebryggor ;)


Läste roat i Sundbergs kåseri att Åländsk Demokrati hamnat i ”Tystnadens Allians” med Liberaler och Socialdemokrater.

Vi tiger om svåra frågor. En ny konstellation inom åländsk politik.

Orsaken till att ÅD är med är att jag trots Sundbergs upprepade kommentarer om ÅD:s förhållande till brott och brottslingar är ”knäpptyst”.  Och så påminner Sundberg än en gång om att hälften av Åländsk Demokratis lagtingskandidater som har dömts för brott – grovt rattfylleri och misshandel.

Normalt besvarar jag ledare, insändare och kan kommentera nyheter; men sällan spalter och kåserier. Det är ändå många läsare, som anser att jag är för ofta i spalterna.

En annan orsak till ”tystnaden” är att dessa mycket svåra frågor inte har varit aktuella frågor under vår korta tid i politiken. Vi kommenterar de dagsaktuella frågorna. Det är ju så att regeringen kommer med förslag och oppositionen granskar och nagelfar.

Jag vill ändå försöka se något positivt i saken och det är att vi då även har egen personlig erfarenhet av dessa svåra frågor. Det kanske kan hjälpa oss att se nya lösningar?

Vi vill självklart både beivra och förebygga dessa tyvärr vanliga brott. Jag lade därför in en motion om att stryka den planerade minskningen av polisens budgetmedel. Jag anar mig till vart motionen hamnar.

Regeringen har nu en "Politisk referensgrupp för Ålands handlingsprogram mot risk- och missbruk" där Ulf Damsten (ÅD) är medlem. Så småningom får vi se om referensgruppens och våra åsikter stämmer överens, eller om vi har avvikande åsikter. Skulle tro att vi är rätt överens, men att vi förhoppningsvis även kan bidra med några ideer.

I ett närliggande område dvs tobakspolitiken kom LR nyligen med ett förslag till ny tobakslag. Samtliga ÅDs kandidater i lagtingsvalet var rökfria. Men det har Sundberg kanske missat?

Vi framförde i alla fall omedelbart vår ståndpunkt att tillåta de elektroniska cigaretterna med tobakssmak eftersom vi ser dem som en väg ut från tobaksrökningen. Men vi ville förbjuda de sk karamellsmakerna, som kan vara vägen in i tobaksrökningen.

Utskottsbetänkandet, som skall debatteras i nästa plenum är, efter smärre justeringar i socialutskottet, nu helt i linje med ÅDs förslag.

Orsaken till att de andra partierna hamnade i Tystnadens Allians var att det är tyst om hur de ska förhålla sig till att ta in stulna pengar i landskapskassan via spelbolaget PAF, bortsett från dåvarande lantrådet Camilla Gunells ”landskapet tar inte in skuldpengar i verksamheten”.

I vårt partiprogram skriver vi: ”Vi vill att Åland har en verklig ekonomi i balans, inte med hjälp av extra uttag från pensionsfonden eller överstora uttag från PAF. PAF:s spelaransvar måste utökas.”

Jag skrev även en motion om att uttaget från PAF borde minska. Motionen föll inte i god jord, men jag kunde nyligen läsa i tidningen att man nu för förhandlingar om att minska uttaget.

Så där bryter vi i alla fall tystnaden.

Och i motsats till vicelantrådet Gunell, så är ÅD närvarande i plenum när lagförslagen presenteras och debatteras.

När Lagen om stöd för vindkraftverk skulle presenteras under den första debattdagen så var Vicelantrådet Gunell frånvarande. Lagen ska ge ett stöd om 2.700.000 euro till vindkraftsföretagen, och ansvarig minister Gunell låter en kollega göra presentationen med två minuters varsel.

Jag skrev för en vecka sedan att ryktet i lagtingskorridorerna gjorde gällande att Vicelantrådet Gunell satt hos frissan. Eftersom ingen dementi har kommit, så var det tydligen så illa. Så gör man då man prioriterar förnyelsebar el.

Den andra debattdagen, var VL Gunell i Borgå och kunde inte svara på en enda fråga om stöd till vindkraftverk eller annan näringspolitik.

Jag hade förberett mig med tre rejäla anföranden både när det gällde vindkraften och tilläggsbudgeten. Svårt att få svar, då de flesta ministerstolarna stod tomma.

Även om finansminister Perämaa var närvarande ganska stor del av dagen så lyste den högsta ansvariga, Lantrådet mest med sin frånvaro.

Så jag och många andra hamnade att ”debattera” näringspolitik och budgetpolitik i frånvaro av ministerna Gunell, Perämaa och lantrådet Sjögren.

Som att tala för väggarna.

Självklart kolliderade budgetdebatten med annat, men efter att LR i fem månader hade byggt upp förväntningarna inför ”tilläggsbudgeten” så borde väl LR ha visat mer respekt för det folkvalda parlamentet genom sin närvaro och replikera det som sades i talarstolen.

Media har inte uppmärksammat detta trots att de ju har de tomma stolarna framför sina bås hela dagen. Istället tycks det viktigare att nagelfara en ensam oppositionspolitiker om åsikter i frågor, som inte är dagsaktuella.

Kanske Sundberg skulle fundera inte bara över tystnaden hos oppositionen utan ännu mer över frånvaron hos de ansvariga politikerna?

Avslutningsvis travesterar jag lite på Mark Twain utgående från ett citat av Sundbergs kollega.

Ryktet om att musten gått ur Åländsk Demokrati i den parlamentariska debatten är betydligt överdriven.

Stephan Toivonen  Åländsk Demokrati

Skjut inte budbäraren!

Jag har noterat att journalisterna på Ålandstidningen verkar vara väldigt intresserade av mig, och min person som en enkel oppositionspolitiker. Var jag är? Och var är jag inte.

Befinner jag mig i finansutskottet, där jag har rätt att vara eller inte? Använder jag mina demokratiska rättigheter eller inte? Låter jag en ersättare ta min plats? Ja, Roger Nordlund har haft min plats några gånger. Jag frågade, och inte ens jag kan påstå att utskottet har försvagats av detta.  

Det är ju mitt ”fel” om jag inte utnyttjat den plats jag har rätt till. Det borde inte vara medias problem. Jag gör mina bedömningar om var jag borde vara. Det kan vara fel ibland.

Men som tidningen granskar mig, som ensam oppositionspolitiker, så får jag lätt känslan av att det är brevbäraren som granskas. Kanske det är brevbäraren, som i en insändare skrev att det gick rykten om att vicelantrådet Gunell var hos frissan bär hon borde ha presenterat lagen om stöd för vindkraftverken? Är det därför? Det har gått en vecka nu och då jag inte sett någon dementi på de rykten jag hörde i lagtingskorridorena, så måste vi så småningom inse att det var den prioriteringen vicelantrådet gjorde. Hon, som har förnyelsebar energi på sin agenda...

Jag är politiskt oerfaren, och det visste de 341 ålänningar, som valde mig men jag försöker göra mitt bästa. Hela tiden.

Men jag har nog noterat att man som oppositionspolitiker inte kan påverka hela världen, om man säger det enkelt. Det har nog alla andra vetat redan tidigare. Men inte en optimist, som jag. Men det går att granska saker och man kan påpeka saker, som man anser att är fel. Och jag har en plats att debattera dessa saker i Lagtinget.

Men då borde man ha någon att debattera mot. Ansvarig minister exempelvis.

Jag blev väldigt förvånad då jag hade förberett mig med många anföranden, och det var väldigt tomt i regeringsbåset.

Näringsminister, hållbarhetsminister, energiminister Gunell var borta hela dagen. Finansminister Perämaa var frånvarande vissa delar av dagen. Och Lantrådet Sjögren lyste också med sin frånvaro.

De två ärenden som diskuterades var lagen om vindkraftsstöd (med Gunell och Sjögren som undertecknare) och budgeten, som var signerad Sjögren och Perämaa.

Då känns det väldigt märkligt att hålla flera anförande i lagtinget i dessa frågor då ingen av dessa är närvarande. Som att tala för väggarna.

Men journalisterna tycker att det är viktigare att nagelfara en ensam oppostionspolitiker istället. Känns som sagt som att skjuta brevbäraren. De skrev inte ett ord om regeringens frånvaro.

Då kan det kännas tryggt, att liksom under förra vårens mycket infekterade debatt, att befinna sig i Portugal, dit varken spotten eller skotten når.

Men vi ses i Lagtinget. Jag kommer åtminstone att vara där.

Stephan Toivonen

Lagtingsledamot

Dementi på många felaktigheter.

Det blev väldigt många fel i Jonas Abrahamssons artikel under rubriken ”Toivonen vill arbeta från Portugal – fick avslag” I texten står ”Något som Ålands lagting bestämt sagt nej till”.

I texten framgår att lagtingsdirektör Susanne Eriksson bekräftar dessa uppgifter. Detta är enligt min åsikt en missuppfattning.

Jag har nämligen inte begärt eller kommit in med någon anhållan om att kunna arbeta på distans. Följaktligen kan inte heller ”någon” ha kommit med ett avslag på en ansökan, som inte lämnats in.

Och jag kan garantera att Ålands Lagting inte har avslagit denna begäran, som inte finns. Jag har sedan den 1 november suttit varje minut i Lagtinget och där har detta ärende inte behandlats. Det kommer inte heller någonsin att göra det, eftersom Lagtinget handhar lagstiftnings- och budgetfrågor. Inte regelverk för enskilda ledamöter.

Sedan hävdas även att talmannen Johan Ehn påstår att ”ska man vara bosatt på Åland”. Även detta måste röra sig om ett missförstånd enligt min mening. Lagen säger att man måste ha hembygdsrätt för att vara valbar, dvs man måste ha hembygdsrätt den 1 september valåret. Var man bor vid tidpunkten för valet eller under lagtingsperioden finns inget stipulerat. Jag brukar säga att fast man flyttar till månen, så blir man inte befriad från lagtingsuppdraget."

För fullmäktige gäller helt andra regler. Där måste man bo i kommunen för att vara valbar, och om man flyttar från kommunen måste man omedelbart anhålla om befrielse från sitt fullmäktigeuppdrag.

Orsaken till att jag inte ville kommentera journalistens fråga var att jag uppfattade att frågeställningen hörde samman med en liknande frågeställning jag hade diskuterat med en kollega i utskottet. Men jag har lärt mig att ”vad som sägs i utskottet stannar i utskottet” och valde därför att inte kommentera frågan.

När jag sedan såg beskrivningen i tidningen insåg jag att det var något helt annat, som journalisten avsåg, och insåg då att jag borde ha dementerat tydligt och omedelbart.

Respekten för demokratin

Den första dagen i vindkraftsdebatten, då Vicelantrådet sporadiskt visade sig i Lagtinget sade hon att jag är parlamentariskt oerfaren. Det stämmer men jag försöker lära mig hela tiden bl.a genom att se hur andra gör.

Det som då förvånar mig är den dåliga respekt som de erfarna politikerna visar för de folkvalda parlamentarikerna genom sin frånvaro. Under 10-timmars-debatten om budgeten (dag 2) var ministrarna Gunell och Valve borta hela dagen.

Minister Gunell ansvarar för lagen om stöd till vindkraften (2.700.000 e), Guttorps vara eller icke-vara. Kanske någon hade velat fråga något om Orkla också.

Minister Valve ansvarar för ÅHS, där man vill stryka 2.000.000,  ”stöd till invånare” där man vill stryka 700.000 och ÅMHM, som nämndes många gånger.

Som jag ser det så tar regeringen av de fattiga och ger åt de ”rika”/ företag. Jag förstår inte hur de åländska socialdemokraterna kunde framhäva sin ”Moraliska kompass”. Min kompass är svängd 180 grader. Men jag blev ju istället beskylld för att vara vindkraftsmotståndare. Tycker man att flyktingmottagningen blir dyr, så kallas man rasist. Man måste få ifrågasätta hur skattepengarna används utan att bli stämplad som ”motståndare”.

Trots att jag är oerfaren så skulle jag snarare säga att det är vårt arbete att nagelfara alla lagförslag, som kommer till lagtinget.

Minister Fellman var sjuk den första dagen och sporadiskt närvarande den andra, långa dagen. Många frågor om kommunsammanslagningar förblev obesvarade.

Lantrådet, med helhetsansvaret, höll inte själv det inledande anförandet i budgetdebatten. Det förvånade mig. Efter att hon hållit sitt anförande sen förmidddag den andra debattdagen, stod veterandagen på programmet där hon höll ett mycket känslosamt tal. Troligen för en och annan väljare. Själv var jag närvarande under hela den 10.5 timmar långa debatten även om jag med säkerhet vet att jag inte har någon väljare i lagtinget. Är man oerfaren så är man.

Självklart kolliderade budgetdebatten med andra viktiga möten, men efter att regeringen i fem månader hade byggt upp stämningen inför ”tilläggsbudgeten” så hade jag förväntat mig att regeringen skulle visa mer respekt för det folkvalda parlamentet genom sin närvaro och för att replikera det som sades i talarstolen.

Media uppmärksammar inte detta trots att de ju ser de tomma stolarna framför sina bås hela dagen.

En annan sak, som jag, efter att ha vänt på en massa stenar i vindkraftsfrågan, personligen börjat förundra mig över är de åländska socialdemokraternas oerhörda envishet över detta med stöd för vindkraftbolagen. Så till den milda grad att man nu väljer att pumpa in 2,7 miljoner i subventioner samtidigt som man skalar bort två miljoner från ÅHS och tar 700.000 från ”stöd till invånare”. Varför? Är detta i enlighet med socialdemokraternas ”moraliska kompass”?

Jag har inte några resurser att göra den granskning a la Josefsson, som borde göras, men jag hoppas att de åländska journalisterna kan göra det. Jag skulle, mot bakgrund av allt det jag hittat så här långt, inte bli ett dugg förvånad om de kan hitta drag av korruption i denna trasselhärva. Vad sen som är de åländska socialdemokraternas andel får historien utvisa.

Det här börjar nog nu, faktiskt, kännas lika tryggt som ett Nigeriabrev.

Jag hoppas att Vicelantådet Gunell kan besvara alla mina frågor i Lagtinget när lagförslaget debatteras nästa gång i slutet av maj, så att svaren för evigt kan läsas i det stenografiska protokollet. Detta känner även en oerfaren ledamot till.

Stephan Toivonen

Lagtingsledamot

Vilket är Lagtingets ansvar vid stöd till vindkraften?

Stödet till vindkraften har tre stora problemställningar:

1. Åland har en hög andel konsumtion med förnyelsebar el (ca 50%)  och en hög andel koldioxidfri elkonsumtion (70 %). Behövs då ett stödet?

2. Är stödet i enlighet med EU-reglerna?

3. Varför vi skall subventionera en enda energiform så mycket? Ex bergvärme subventioneras inte alls.

LR, som stöder hållbar utveckling, kommer med en energiplan nästa vår medan lagförslaget kommer nu. Planen borde komma först.

Och ansvarig minister Gunell borde vara på plats i Lagtinget då detta debatteras.

LR hänvisar till en förordning med 56 artiklar. Det kan vara artikel 42 om just vindkraftverk.

Orsaken till att jag föreslog bordläggning var att LR hänvisar till en förordning på 70 sidor. Då minister Gunell sedan inte ens var på plats så föreslog jag bordläggning i mitt första anförande.

Men förordningen gäller ”färre än sex produktionsenheter”. I lagförslaget talas om 21 vindkraftverk.

Kan LR övertyga EU att tjugoen är färre än sex? Eller är det en annan artikel? När ministrar inte är på plats, så får man inget svar.

Till sist står det ”Allt tidigare beviljat investeringsstöd ska dras av från driftstödet.” Har man beviljat investeringsstöd på Åland? En tom stol kan inte svara.

Vicelantrådet Gunell besökte klimatkonferensen i Paris i november och ett miljömöte nu i Borgå. Att presentera sin politik i det egna parlamentet har lägre prioritet. Tråkigare selfien?

Om lagen antas, så kan ålänningarna vända sig till EU-kommissionen för att få lagen granskad. Det går bra på svenska och EU har färdiga mallar. LR får nog en gratis granskning.

Vad händer om lagen sen strider mot EU-rätten? Skadestånd för Åland eller Finland?

Denna lag stiftas som sk budgetlag dvs antas i samband med budgeten och börjar tillämpas genast. Senare granskas den av HD och ÅD-original.

LR hinner betala ut 320.000 euro innan HD & ÅD-original granskar den och kanske 1.000.000 euro innan EU-granskningen. Blir det återbetalningsskyldighet?

Ledamot Karlsson nämnde i Lagtinget att bolagen kan gå med vinst på vintern och få subventioner under sommaren. Eller ska de betala tillbaka stöd?

Det finns sk onotifierade stöd (stöd som EU ännu inte godkänt) från tidigare. LR vill få igenom lagen i raketfart. Företag, som är beroende av stora subventioner, och inte får dem, har det besvärligt. Hur besvärligt?

Har LR sett de senaste boksluten? På nätet finns äldre och trenden ser inte bra ut. Kan Lagtinget komma att de bevilja stöd till bolag, som enligt lagen inte borde få existera?

Bolagen har ett komplicerat korsägande, vilket ger värderingsproblem och en ökad risk. Större delen av bolagens tillgångar är andelar i de andra, förlusttyngda bolagen, inte vindkraftverk. Detta kan leda till en dominoeffekt.

Stödet kan kanske betalas om ett enskilt bolag inte har fler än sex vindkraftverk, men accepterar EU att man kringgår lagstiftingen genom korsägande?

Vi har en trasslig härva med utlovade stöd, brutna löften och handlag, som visserligen var artiga, men vars löften inte höll. Finansminister Perämaa sade (27/4) i Lagtinget (27/4): ”Vi står fast vid våra löften”. Vilka är de? Vem har gett och fått dem?

Kanske vi ännu minns soppan kring Birkas beställning av Wärtsilävarvet? Vi får hoppas att vi inte har något liknande här. Då stämde Birka in staten för löftesbrott. Det blev dyrt.

Kanske LR bör vara försiktigare med att ge löften, eftersom Lagtinget har en oerfaren parlamentariker, som inte förstått att agera gummistämpel på LRs förslag? 

Är det demokratiskt att bevilja ett stöd för sju år? Blir det en valfråga eller är även nästa folkvalda parlament bundet av detta stöd?

Det kan även hända att ett företag lyfter stöd i tre år och sen går med vinst i fyra. Ska stödet då återbetalas? Ett lån, skulle medföra återbetalning.

Borde vi diskutera säkerheter liksom Finland krävde av Grekland.

Vilket blir Lagtingets ansvar? Jag kommer i alla fall att reservera mig pga de stora riskerna.

Stephan Toivonen

Åländsk Demokrati