Utklast till förnyat partiprogram

Allt med fet stil / stor text är ideskisser.

Vi (jag ) tar dem bit för bit via Johan /ulf elelr direkt till Tankesmedja & Sympatisörer, och när vi fått feedback s¨kommer ett nytt förslag, som vi kanske kan godkänna / fila lite. Sen in i programmet. Kanske först via ÅD-gilla.

ÅD – Bakgrund

Vi är ett ”nöjesparti” som i det stora hela är nöjda med situationen och utvecklingen på Åland. Invånare, ekonomi, natur, inflyttning och språkfrågan.

Vi prioriterar de, som bor/bott på Åland.

Det är naturligt att ett livskraftigt landskap växer befolkningsmässigt, men vi anser att invandring av arbete och kärlek är tillräcklig.

ÅD - Flyktingpolitik

(Men) vi är helt emot ytterligare flyktinginvandring från så kallade riskländer.

Vi är helt emot flyktingförläggningar på Åland.

Vi kräver identitetskontroll vid alla färjeavgångar i enlighet med lag.

Vi vill inte att Åland skall bli ett sociologiskt experiment.

Vi vill att FN och andra biståndsorganisationer skall få mera resurser.

ÅD- KURTURKONSREVATISM 

VI ÄR ETT KULTURKONSEVATIVT PARTI, SOM VILL BIVEHÅKLLA DET SVENSKA SPRÅKET, PCH DEN ÅLÄNSKA KULTUREN I ENLIGHET MED XXXXXXXXXXX 

(ÅD – GRUNDIDEOLGI   (del 1))

VI ÄR ETT PARTI, SOM STÅR FÖR DE HISTORISJKA RÄTTINGHETERNA I FOMR AV HEMFRID, KVINORFID, TINGSFRIGD OCH KYRKOFRID.

MEN ÄVEN DE MODERNADE I FORM AV DEMOKRATI, JÄMLIHKET , OCH DJURENS RÄTTIGHETER.

ÅD- Värdegrund

Vi vill att det åländska samhället ska byggas på frihet, jämlikhet, hållbarhet och jämställdhet.

Vi står för alla människors lika värde, oberoende av bakgrund, nationalitet eller sexuell läggning.

ÅD- Demokratifrågor

Vi vill införa en noll-tolerans mot dagens åsiktsfientlighet.

Vi vill införa befogade inskränkningar för lärare, andra tjänstemän och Public Service Radio i att utnyttja sin maktställning mot sina åsiktsmotståndare för att försöka påverka med sina politiska åsikter.

ÅD- KULTURELL HÅLLBARHET.  (DEL 3)

VI STÖDER HÅLLBARHETEN I FORM AV MILJÖMÄSSIG HÅLLBARHET (DÄR MaN VILL ÅERBÖRDA NATUREN I MÖJLGASTE MÅN TILL NÄSTA GENERATION), SOCIAL HÅLLBARHET OCH EKONOMISK HÅLLBARHET.

VI VILL ÄVEN HA EN KULTURELL HÅLLBARHET, DÄR VI MÖJLIGASTE MÅN ÅTERBÖRDAR KULTUREN TILL KOMMANDE GENERATIONER OCH INTE AKTIVT STÖDER IMPORT AV FRÄMMANDE KULTURER PÅ OLIKA SÄTT.

DEL 2

ÅD – Ekonomisk politik

Vi vill att Åland har en verklig ekonomi i balans, inte med hjälp av extra uttag från pensionsfonden eller överstora uttag från PAF. PAF:s spelaransvar måste utökas.

Vi vill ge ett pensionsarvode om 100 e / månad till alla, som lyfter folkpension eller sjukpension, pga av att pensionerna står stilla och prisnivån stiger hela tiden. Detta skall finansieras med PAF-medel.

Vi vill att den offentliga sektorn ska skötas kostnadseffektivt och kundorienterat. Gapet mellan utgifter och inkomster måste krympa.

 VI vill  ATT LAGTINGSARVODEN OCH LÖNER FÖR REGENINGSMEDELMMARNA SÄNKS MED FYRA PROCENT, EFTERSOM DE INTE PÅVERKAS AV DEN ALLMÄNNA LÖNESÄNKNINGEN I SAMBAND MED  DET SK KONKURRESNSÄKNINGEN, OCH ATT DET ÄR VIKTIGT ATT DESSA LÖNER/ARVODEN ÄR ETT FÖREDÖME .

Vi anser att det verkligen är hög tid att reda ut problemen kring skattegränsen på allvar både för företag och privatpersoner. SPECIELLT MOT BAKGRUND AV DE NYA REGLERNA FRÅN 1.5 2016.

ÅD- ENERGIPOLITIK (NY DEL)

VI STÖDER EUROPEISKA UNIONENS MÅL OM ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI SKALL ÖKA TILL 20 PROCENT AV DEN SLUTLIGA ENERGIANVÄNDNINGEN SENAST ÅR 2020 (citerat från lagframställningen)

VI ANSER ATT DET VIKTIGA ÄR HUR ENERGIN PROCUDERAS, INTE VAR DEN SKER.

VI STÖDER INTE SUBVENTIOENRING AV EN ENDA ENEGRIKÄLLA DVS VINDRKAFTEN.

VI VILL ATT MAN STÖDER ALLA OLIKA ENERGIKÄLLOR PÅ ETT LIKARTAT SÄTT.  DE ANDRA LOKALA ENERGIKÄLLORNA KAN VARA SOLENERGI, BERGGVÄRME, LUFTVÄRME OSV

ÅD – DROGPOLITIK & TOBAKSPOLTIK

TOBAKSPOLITIK

VI STÖDER POLICYN OM ETT TOBAKSFRITT ÅLAND 2040.

VI TILLÅTER DE ELEKTRONISKA CIGARETTERNA MED TOBAKSSMAK, EFTERSOM VI SER DE SOM EN VÄG UT FRÅN RÖKNINGEN. VI KAN OCKSÅ TÄNKA OSS ANDRA restiktioner FÖR ATT FÖRSÖKA MINSKA RÖKNINGEN, men värnar om DEN PERSONLIGA INTEGRITETEN.

ALKOHOL – SENARE.

ÅD - Kommunpolitik

Vi ser sexton åländska kommunerna som en del av identitet. Vi kan dock understöda frivilliga sammanslagningar.

Vi vill att LR skall gå igenom de lagar och direktiv som berör kommunerna för att se hur man kan spara på kostnaderna utan att hota välfärden.

ÅD – NÄRINSGLIV OCH BESKATTNING

Vi är väldigt tveksamma till övertagandet av beskattningen i detta skede.  VARFÖR?

Vi vill ge näringslivet bra grundförutsättningar så att företagen kan utvecklas. Minska byråkratin och stöda nyföretagandet.

Vi anser att Åland Pensionsfond inte skall syssla med investeringar och bör därför avvyttra iTIden omedelbart.

ÅD- Skärgårdspolitik

Vi vill sköta den viktiga skärgårdstrafiken så kostnadseffektivt som möjligt, med beaktande av helheten.

( NY DEL ) Vi vill att avgifterna på skärgårdstrafiken höjs, så att självfinansieringgraden skulle vara den samma som inom ÅHS. (Nu är den ca 5% mot 8,25)

ÅD – VALFRÅGOR

VI VIL BEHÅLLA RÖSTRÄTTSÅLDERN VID 18 ÅR. OM DEN ÄNDRAS TILL 16 ÅR, SÅ BORDE DET RÄKNAS FRÅN 1.1.

ÅD-EU-POLITIK  SENARE

PARTIPOLICY:

ÅD HAR INGA PARTIPISKOR. ALLA RÖSTAR ALLTID ENLIGT EGEN UPPFATTNING.

VI HAR SOM PARTI EN HUVUDFRÅGA.

VI FÖRSÖKER HITTA ANDRA SOM VI ÄR HYGGLIGT ÖVERENS OM. DE KAN TAS IN I PARTIPROGRAMMET.

FRÅGOR DÄR VI INTE ÄR ÖVERENS, SÅ LÄGGER VI INTE I PROGRAMMET.

MEN ÄVEN OM VI ÄR ÖVERENS, SÅ HAR ALLA ÄNDÅ RÄTT TILL EGEN ÅSIKT.

Regeringsprogram - Debatt del I

Fru Talman Fru Lantråd Ärade ledamöter av Ålands Lagting.

Det var med stort intresse jag såg fram emot detta regeringsprogram.

Tidigare som debattör var jag inte så intresserad av dessa allmänna skrivelser. Men det känns verkligen annorlunda i år.

Speciellt eftersom jag många kvällar kunde se dåvarande ledamoten Sjögren sitta sena kvällar uppe på sjätte våningen när jag gick förbi till mitt lilla arbetsrum.

Regeringsprogrammet för ett hållbart Åland, som man kallar det.

Där alla kapitel har adjektivet: Hållbar. Även hållbar demokrati.

Spännande. Man undrar ju om det är samma som Åländsk Demokrati?

Under presskonferensen förstod jag att hållbar ekonomi var det viktigaste avsnittet. Och så är det.

Hållbar ekonomi ger en möjlighet att förverkliga alla andra drömmar och visioner.

Vi inom ÅD gläder oss åt formuleringen om att landskapsregeringen bör utgå ifrån OFÖRÄNDRADE inkomster via avräkningen under kommande år.

Inga önskedrömmar, utan baserad på realism. Precis som vår flyktingpolitik. Om det sen går bättre så är det naturligtvis bra.

Sen fortsätter man i programmet med att beskriva hållbarhetsgapet i landskapsekonomin som RUNT 20 miljoner.

I budgetförslaget, som gavs av den avgående regeringen uppgavs att underskottet var 17 miljoner. Jag kritiserade det i den debatten. Enligt min mening tidigare här i Lagtinget, var underskottet närmare 30 miljoner, när man tittade närmare på uttagen från Pensionsfonden och PAF.

Nu har jag emellertid fått de sista siffrorna och har då kommit till att OM uttagen från Pensionsfonden ligger i nivå med KEVAS långtidsprognos, de finns i en revisionsberättelse, och uttaget från PAF ligger på 70% av den långsiktiga vinsten, så är underskottet 24 miljoner euro. Man kunde säga RUNT 20 miljoner. Så skillnaden börjar vara liten.

Om underskottet är 24 miljoner, så är det ca 2,1% av Ålands BNP. Vilket råkar vara lika stort som underskottet i Finlands stadsbudget i förhållnade till Finlands BNP. Vi ligger på alltså samma nivå som Finland.

Vi har samma kostnadsnivå som Finland.

Exportutvecklingen ser liknande ut.

Men vi har två stora fördelar.

Åland har en mycket lägre arbetslöshet.

Och Landskapet har inga lån. Landskapet har däremot en pensionsskuld om ca 350 miljoner euro, men pensionsfonden har en högre soliditet än den finska pensionsfonden.

Men problemet är naturligtvis utvecklingen . När minister Perämaa överlämnade sin övergångsbudget för fyra år sedan var underskottet ca fyra miljoner och målet för Gunell-regeringen blev att få budgeten i balans under fyra år.

Men nu fick minister Perämaa istället en övergångsbudget med ett underskott på runt 20 miljoner.

Men landskapsregeringen har definierat fyra delmål.

1. Trenden med ett växande negativt årsbidrag måste brytas. Detta är ju en självklarhet.

2. Intäkterna skall täcka driftsutgifterna.

Endast dessa två delmål vill regeringen uppnå under mandatperioden.

Först därefter kommer delmål nummer tre dvs att årsbidraget skall vara positivt och även täcka avskrivningarna.

Det betyder att regeringens målsättning är lägre än vad den avgående hade. Detta ställer jag mig kritisk till och frågar: Varför sänker regeringen Sjögren målet?

Däremot håller jag i mångt och mycket med alla de alternativ som regeringen räknar upp för att uppnå en förbättring i budgeten / resultatet.

Men det är en sak som jag saknar. Sipilä-regeringen har fokuserat sig på att försöka förbättra konkurrenskraften med fem procent. Det är hans mantra.

Med minst samma höga kostnadsnivå, och liknande problemställning så borde man väl även på Åland även se över kostnadsnivån, för att få en förändring till stånd.

Min fråga är: Varför talar inte regeringen Sjögren om en sänkning av kostnadsnivån i sitt program?

I regeringsprogrammet kan vi läsa att arbetsvärderingsprojektet fortsätter och målet är att landskapet skall ha jämställda löner år 2020.

Mina frågor här är: Hur mycket tror regeringen att detta kommer att kosta OM man väljer att höja de löner som är för låga?

Har regeringen funderat på andra alternativ för att få jämställda löner? Exempelvis kunde man ju spara lika mycket om man sänker de löner, som är för höga.

Eller en kombination av att sänka och höja som kan bli kostnadsneutral.

Tack för ordet Fru Talman

Donationsavdrag till flyktinghjälp också!

Vi upplever nu de största migrationsströmmarna till Europa i modern tid.

Kanske någonsin. Detta är vi kanske överens om.

Mariehamn har tagit emot de första flyktingarna från Mellanöstern i denna våg. Drygt 20 personer, vilket inte märks någonstans i flyktinglägren.

Är detta det bästa sättet att hjälpa flyktingar? Detta är vi inte helt överens om.

I Sverige har man tagit emot stora mängder av asylsökande. Så många att man nu ställer om kursen. Löfven säger att man varit naiva i sin politik. Han inkluderar, kanske felaktigt, alla svenskar.

Det har även lokalt förekommit debatter om huruvida man skall hjälpa flyktingar genom att förflytta dem till vårt samhälle, eller att hjälpa dem lokalt.

De som vill förflytta flyktingar ser sig själva som goda och medmänskliga. De ser de personer, som vill hjälpa flyktingar på närmare håll ses som omänskliga och ibland som personer med en ovärdig människosyn.

Sveriges resurser till flyktingar går till 90% till Sverige. Man har till och med tagit pengar av biståndsmedel för att finansiera flyktingmottagandet.

Vi har olika åsikter om hur flyktingar bäst kan hjälpas. Med tanke på dem själva. Och med tanke på vårt samhälle.

Talmännen i lagtinget har i sin talmansed lovat att tjäna Åland och dess befolkning. Detta är eden. Inte för personer i andra världsdelar.

Vi inom ÅD anser att flyktingar hjälps bäst närmare deras hemtrakter. Av många orsaker. Även med tanke på Åland och dess befolkning.

När det gäller Finlands flyktingmottagning, så är det främst stat och kommun, som fattar de politiska besluten.

När det gäller att hjälpa flyktingar på närmare håll, så finns många alternativ.

Tyvärr har Finland dragit ner på biståndsmedlen på grund av den ekonomiska situationen.

Kommunerna på Åland är kanske inte mest lämpade att sända finansiella medel till flyktingområdena. Ett alternativ är naturligtvis att lagtinget fattar ett beslut om att stöda flyktinghjälpen.

Ett annat alternativ är naturligtvis att ålänningarna som privatpersoner, eller som företagare, skänker pengar till flyktingorganisationer. Vi har ju redan sett många lovvärda exempel på detta. I veckan kunde vi läsa i media om ”Åland skramlar”, ett mycket lovvärt initiativ.

Fru Talman

Idag har vi ett lagförslag framför oss för att bland annat kunna medge ett avdrag i beskattningen för donationer till vetenskapliga ändamål.

ÅD:s förslag går ut på att ändamålet för dessa donationer kunde breddas för att även inkludera donationer till flyktingorganisationer.

Maximibeloppet för dessa avdragbara donationer kunde dock vara lägre. Men kanske med ett minimibelopp om 250 euro per år. Och kanske utan självrisk.

Med en snabb behandling så kunde dessa donationer kunna vara avdragsgilla redan i början av 2016 och kunde ses som en försenad julklapp.

Och Åland skulle, genom att ändra sina beskattningsregler på detta sätt, kunna bli ett föregångsland i Europa.

Att ta emot 20 flyktingar till Mariehamn gör nog inte att vi kommer på någon europeisk välgörenhetskarta.

Med en önskan om att utskottet kan ta med dessa tankegångar i sitt betänkande.

TACK fru Talman.

Budgetanföranden - tre i sammandrag.

Fru Talman, värderade ledamöter av Ålands lagting.

Detta är ett litet steg för mänskligheten, men det känns som ett stort kliv för en debattör att stiga upp i talarstolen i ett parlament. Även om jag ju sitter närmast. Det är som i skolan. Fröken placerade mig alltid närmast, eftersom jag var lite busig på den tiden.

Som lärare har jag undervisat i budgetering i olika sammanhang.

Då brukar jag enkelt förklara budgetprocessen så att man först gör en grov uppskattning av försäljning och intäkter, eller i detta fall skatteinkomster, och sen en uppskattning av kostnader och en önskelista för investeringar. Det är det första versionen.

Den ska i princip alltid gå på minus. Annars har man inte varit kreativ.

Men sen ska man ju fila på intäkter och framförallt kostnader, tills man når en budget i balans. Då är budgeten klar att presenteras.

Den här budgeten med 18 miljoner i underskott är bara en julklappslista, som jag brukar säga.

Men jag förstår att man i det politiska spelet gäller andra regler.

Men ÅD har lämnat in två budgetmotioner, för att belysa hur den borde se ut.

Den första gäller uttaget från Pensionsfonden. Enligt budgetförslaget, så skall 18.5 miljoner tas från Pensionsfonden. Samma som senaste år. Men tidigare tog man ut 13 miljoner per år.

Då man ökade uttaget så skrev landskapets revisor att man inte kan använda Ålands Pensionsfond som en buffert för att få budgeten i balans. Detta är också min åsikt.

ÅD föreslår i sin första budgetmotion att uttaget skall sänkas till 13,5 miljoner igen.

En annan stor intäkt i budgetförslag är pengar från PAF. 20 miljoner.

Ser man i PAFs resultaträkning under de senaste fem åren så har PAF haft en vinst på just 20 miljoner per år i medeltal. Och då är det väldigt optimistiskt att ta ut 20 miljoner på ett år.

Vi kunde säkert debattera en hel dag om hur mycket vi skall eller kan ta, men mellan tummen och pekfingret, så säger jag 70% av den långsiktiga vinsten alltså 14 miljoner.

Enligt ÅDs andra motion så skulle man istället ta ut 14 miljoner, eller 70% av den långsiktiga vinsten.

Jag förstår att detta försämrar budgeten, men det ger en riktigare bild av verkligheten.

Det betyder, enligt min mening, att det verkliga underskottet i förslaget till budget är 30 miljoner euro.

Vi har en god ekonomi på Åland med hög levnadsstandard, mycket låg arbetslöshet och stabila priser.

Men vi har problem med en hög prisnivå och ett underskottet i de offentliga finanserna. Ansvaret för budgetunderskottet ligger i Lagtingets händer.

Som jag ser så är det ju bättre att stämma i bäcken än i ån. Vi har facit och kan se hur det gått för andra länder. Själv har jag ser utvecklingen i Portugal på nära håll. Där trodde man också att man hade mycket pengar , EU-pengar. Så småningom hamnade man att skära 30% på både löner och pensioner.

Men jag vill förtydliga att vi absolut inte, absolut inte, är i samma situation.

Men kanske vi behöver göra det som regeringen Sipilä strävar efter dvs att sänka kostnadsnivån med 5%.

Men som jag ser det, så är det så att vi måste föregå med gott exempel så att vi senare kan ta de svåra beslut som kommer att behövas.

Därför har ÅD lagt en budgetmotion om att lagtingsledamöternas arvoden skall skäras ner med 5%.

ÅD har också lagt en budgetmotion om att regeringsmedlemmarnas löner skulle skäras ner med 5%.

Dessa två åtgärder är bara kosmetika i budgeten (ca 150.000), men det är en signal om att vi börjar med oss själva.

Men om vi börjar med att sänka våra egna arvoden har vi lättare att lösa alla andra problem på olika sätt.

Dagen efter valet, så besökte jag Lagtingshuset med min portugisiska vän Helena, som var mycket imponerad över vad hon såg.

Några dagar senare berättade jag för henne att vi måste ha våra plana någon annanstans eftersom huset skall stängas och renoveras under ett år.

Då tittade hon förvånat på mig och sade: ”Ni måste ha mycket pengar på Åland?”

Vi har ett underskott i budgeten. Men kanske vi prioriterar fel saker?

Därför har ÅD lagt en budgetmotion om att vi skulle halvera renoveringskostnaden. Vi sparar 2 miljoner, renoveringstiden kan bli kortare, och vi kanske kan undvika hyror.

Ni minns väl hur det gick med renoveringen av Museibyrån. Blev den två eller tre gånger dyrare än beräknat?

Men det fanns några oroande tecken i debatten. Någon nämnde att budgeten har haft ett strukturellt underskott sedan 2008. Varför har man då inte gjort något tidigare? Har man hoppats på ”bättre nästa år”. Det klassiska misstaget före en kris.

Jag har också hört tankegångar här om att klumpsumman säkert skall öka från 2022 och att vi kanske till och med kan låna fram till dess.

Det betyder att man talar om en ”tillfällig” svacka från 2008 till 2022. Man vill börja låna för eventuella högre skatteintäkter om sju år.

Att låna mot framtida möjliga intäkter är en dödssynd.

Det är med såna uttalanden som kriser uppkommer.

Vi måste tänka i nya banor.

Jag hörde i ledamot Perämaas anförande om det sk hedersuppdraget.

Och det är en sak, som ÅD planerat att lägga en åtgärdsmotion om, alltså ”lika lön för likvärdigt arbete”. Jag hoppas att den skall tilltala många här i parlamentet.

Men vad jag har förstått, så skulle den reformen kosta 3 miljoner euro, om man gör den så som alla hittintills har tänkt sig, dvs att man höjer vissa löner.

Men om man istället sänker andra löner så sparar man tre miljoner. Men får ”lika lön för lika arbete” Skillnaden är sex miljoner euro på sista raden. Jag hoppas att denna lösning tilltalar de, som vill ha budgeten i balans. Man kan också frysa de löner, som anses för höga.

Kanske vi måste tänka i nya banor?

Jag tror att vi helt enkelt måste acceptera att detta är normalår och anpassa den sk kostymen efter detta. Allt annat är oansvarigt mot Åland och dess befolkning.

Lika oansvarigt som att öka antalet flyktingar till Åland.

Omvärlden har nu börjat inse att man hjälper flyktingarna bäst och säkrast närmare deras hemländer. Många ålänningar har kommit till denna insikt, och snart har vi nog en majoritet bakom denna åsikt.

Värderade ledamöter av Ålands Lagting.

Jag hoppas dessa budgetmotioner och denna åtgärdsmotion kan inspirera andra ledamöter av Ålands Lagting att tänka i nya banor för att spara och pengar. Jag hoppas att vi tillsammans kan göra om detta budgetförslag, och skapa en budget, som kan vara till gagn för Åland och dess befolkning.

Stephan Toivonen

Åländsk Demokrati

Personliga reflektioner kring valet.

I de första kommentarerna kunde man läsa att ÅD fick ett mandat, och att det väl var det enda som hände. Och att det kom in en flyktingkritiker (även om endast YLE använde det begreppet) i lagtinget.

Jag vill passa på att tacka för det stöd vi fick. Vi annonserar som bekant inte.

Senare kunde man även läsa att Obs fick tre mandat, och de buntades ihop med ÅD.

Djupsund analyserade (liksom jag på valkvällen) att det även finns enskilda personer i andra partier (plural) som ligger nära ÅD.

Förändringarna blev större än man såg och ville /vågade tro.

Jag har själv noterat att även om mandatfördelningen inte ändrade så mycket, så ändrade röstunderlaget dramatiskt för några personer.

Roger Jansson, som föll ut ur lagtinget, sade att hälften av de han mötte var oroade inför flyktingmottagningen. I samband ”debatten” inför den enhälliga omröstningen för att ta emot flyktingar till Mariehman i våras sade han att Mariehamn borde / kunde ta emot dubbelt fler.

Ni kan säkert ana er till att jag möter en ännu större andel, då man direkt kan diskutera sakerna med mig.

Igge Holmberg, som ju skrev att flyktingfrågan skulle bli en icke-fråga föll från 267 röster till 73 och var en röst från att falla ur lagtinget. Flyktingarna blev kanske en Igge-fråga?

Barbro Sundback, som också sitter i socialnämnden i Mariehamn minskade röstetalet och kunde inte behålla sin plats.

Jörgen Petterson, som debatterat mot mig personligen, tappade från att ha varit etta inom Centern med 335 röster senast till 179 i detta val och kunde med med nöd och näppe behålla sin plats i lagtinget.

Erik Schütten (ÅF) var en annan som hade förmånen att skriva en gästledare i Nyan. Inte vackra ord om ÅD. Det gav honom 20 röster i valet som tröst i alla fall.

.

Anders Eriksson var en annan en mångårig lagtingsledamot, som inte lyckades förnya förtroendet. I sin egen analys misstänkte han att hans vackra ord för att få till stöd en ny begravningsplats kunde ha kostat honom röster. Det är möjligt att väljarna övertolkade honom. Hur som helst så sjönk hans röster från 335 till 135.

Men Media fortsatte med en dåres envishet att säga att det inte fanns så stora skiljelinjer mellan partierna, men å andra sidan att valet var mer spännande än på länge.

Det betydde kanske ändå att flyktingfrågan rörde om en hel del i lagtinget. Antagligen mer än kommunfrågan eller ”debatten” om ”världens bästa vardag” eller ”budget i balans”.

Det blev högsta valdeltagandet någonsin (70,3%). En seger för åländsk demokrati.

Men fortfarande skriver Radion om regeringsförhandlingarna: ”Jag tycker det var ett smart sätt att förhandla med ett frågeformulär om de stora frågorna som i vårt fall ekonomin, självstyrelsen, näringslivet, utvecklingen av socialvården, utbildningen och miljöfrågor, men också hur man ser på samarbetet, säger Katrin Sjögren.”

Kanske formuläret ändå borde ha haft ytterligare en fråga? Så att Lantrådet inte hittar överraskningar efter regeringsbildningen?

Att ta med två förlorare i en ny regering kan ju hur som helst inte ses som en seger för åländsk demokrati i alla fall.

Stephan Toivonen

Åländs Demokrati ubv

Minimera de negativa effekterna av skattegränsen och ersätt de kvarvarande.

För drygt 15 år sedan överlämnade jag 1900 namnunderskrifter till talmannen för en folkomröstning om skattegränsen.

Från mina insändare uppfattade man att jag var emot skattegränsen. Jag ville bara att man skulle beräkna både positiva och negativa effekter.

Vissa företag gynnas av skattegränsen men andra företag och privatpersoner drabbas / hindras av den.

Jag lovar att stånga min panna blodig tills jag inte längre ser handen framför mig för att minska kostnaderna och hindren.

Sedan vill jag kompensera företagen med en schablonersättning.

10 miljoner passerar Åland varje år. De reser 7000 miljoner passagerarkilometrar. Avgiften per passagerarkilometer kunde vara 2 cent per passagerare Mariehamn-Kapellskär och då skulle avgiften på samtliga passagerare, som passerar, kunna kompensera skattegränskostnader om 1.500.000 e per år.

Jag vågar sända ”utskick” till alla hushåll på Åland och jag vågar gå in till Viking Lines ägare för att lägga fram detta förslag.

Med ert förtroende gör jag det.

Rösträtt for ever

Man har i många sammanhang diskuterat ändringar i reglerna för hembygdsrätten. Oftast med tanke på rätten att äga fastigheter och att bedriva näring. Men hembygdsrätten är också en förutsättning för att få rösta i lagtingsval.

Liksom avsaknaden av hembygdsrätt gör att man inte kan rösta i lagtingsval.

Detta leder till att en utflyttad ålänning efter fem år mister rösträtten i lagtingsval.

Att hen mister den genast när det gäller kommunalval, känns naturligt.

Men en utflyttad ålänning i egenskap av finländare kommer under hela sin livstid att ha rösträtt i riksdagsval, presidentval och EU-val.

En utflyttad ålänning blir alltså i praktiken finländare efter fem år.

Det känns fel och orättvist att inte en ålänning skulle ha rösträtt till sitt parlament, medan en finländare har det.

Därför vill jag arbeta för att utflyttade ålänningar skall kunna bibehålla sin rösträtt i lagtingsval även efter fem år. Enklast kanske genom att låta även hen som har haft hembygdsrätt få behålla sin rösträtt.

Det känns som åländsk demokrati för mig.

Stephan Toivonen

Åländsk Demokrati ubv

Ursäkt och ersättning av Staden

Vi kunde läsa i tidningen att den bostadslöse ”Mikael” blivit av med sitt tält, sina glasögon, mediciner, ID-handlingar och telefon.De hade tydligen städats bort av Mariehamns stad.

Nu diskuterar de om de har brutit mot sina regler. Eller om reglerna har varit otydliga. Och vem som gjort det. Den diskussionen kan Staden ta senare.

Det man nu måste göra är att be om ursäkt och att ersätta ”Mikael”. Det enda förnuftiga alternativet.

Må vara att hans val av tältplats var felaktigt. Men om man parkerar en bil på fel plats, så kan man inte bara föra bort den och säga att den verkade övergiven. Det kallas väl egenmäktigt förfarande?

Det sägs att sakerna har förts till Renhållningen. Men vad är det som garanterar att inte telefonen, ID-handligarna eller kanske medicinerna används av någon annan?

Här behöver Staden visa sunt förnuft och medmänsklighet. Inte efter att byråkratins kvarnar har malat.

Utan nu!

Stephan Toivonenför Åländsk Demokrati ubv

Om socialnämndens prioriteringar.

Nyligen kunde vi i tidningarna läsa att det finns personer, som tvingas övernatta i hamnterminalen. Detta är självfallet en situation, som inte är värdigt den rika sjöfartsstaden Mariehamn. För det är väl inte synen av övernattande ålänningar, som vi vill att de, som anländer med den första morgonfärjan till Vikingterminalen ska mötas av?

Vi inom Åländsk Demokrati är väldigt bekymrade över den uppkomna situationen.

Har vi inte råd att hjälpa dom som redan är här, men nog råd att ta emot flyktingar?

Vi prioriterar ålänningarna i vår politik. Både personer, som bor på Åland och sådana, som av olika orsaker har flyttat från Åland. Vi prioriterar dem framför personer, som kanske inte ens känner till att Åland existerar. 

Politik är prioritering.

De, som inte ens kommit till Åland anser vi att man hjälper bättre och billigare där de är.
Vi såg att Ingvar Kamprad skänkte 350 miljoner kronor till syriska flyktingläger. Vi har inte sett att någon kallat honom rasist. Om man däremot lägger fram detta som ett förslag, så får man – speciellt på Åland – lätt denna stämpel.

I Nyan (15/7) kunde vi läsa: ”Det finns ingen plan i nuläget att starta något projekt från stans sida för hemlösa som grupp” Är detta en socialnämnd värd namnet? Tidigare fanns det dock pengar för att göra upp en integrationsplan.

Vi inom Åländsk Demokrati anser att den uppkomna situationen måste lösas av Socialnämnden i Mariehamn. Omgående. Alla ålänningar har rätt till att må bra"

Detta är vår prioritering. Vi prioriterar kanske annorlunda? Är vi det enda alternativet?

Stephan Toivonen för
Åländsk Demokrati ubv

Nästa kick-off i Estoril

Det gladde oss inom Åländsk Demokrati ubv att vi fick en, om än sen, inbjudan till Lappodagar 2.0. Jag svarade omgående och jakande. Det är ju är semestertider, och många ålänningar är på resa, så utgick jag ifrån att man även kunde delta per telefonlänk.

Under seminariet debatterades bl.a miljöfrågor. Att avskaffa plastkassar och att introducera elbilar var de konkreta frågorna. I min kontakt med arrangören hänvisade jag till miljöskäl för att kunna framföra sommartalet via telefon, men där fanns inget miljötänk.

Det inledande sommartalet, borde inte ha varit något problem.

Det är intressant och storartat att en såpass liten ungdomsförening kunde åta sig ett så stort arrangemang.

Förklaringen till detta fanns kanske i annonsen. Seminariet arrangerades nämligen i samarbete med LR och Ålands Radio, det oberoende public service-företaget.

I seminariedelen tog radions debattledare upp frågan om att ett nytt invandringsfientligt parti skulle ställa upp i höstens val.

Själv känner jag till att två nya grupperingar; Nejsidan och Åländsk Demokrati, har planer på att ställa upp. Vad jag känner till är inget av dessa invandringsfientliga. Däremot är de kritiska till flyktingpolitiken, speciellt i Mariehamn.

Vilket är det nya invandringsfientliga parti, som den objektive redaktören Röblom avser?

Vad jag förstår är LR den största sponsorn av detta seminarium. Det är ju då lite intressant att det förläggs i en by, som även ur ett åländsk perspektiv nog måste anses ligga lite avsides.

Det kan väl inte ha något samband med att en av partiledarna dvs Gunell (C) råkar ha sitt sommarresidens där?

I pressen kunde vi läsa att det var finansminister Nordlund (C), som fick iden till seminariet. Hans ministerkollega Törnroos (C) råkar visst också vara från Lappo?

Man skulle ju lätt kunna ana sig till en svågerpolitik, men något sådant existerar väl inte på Åland?

Kommer detta att diskuteras i pressen? Knappast. Den ena tidningen stöder S och den andra stöder C, så båda är tysta som möss. Detta är en av orsakerna till att Åländsk Demokrati behövs.

Vi får hoppas att den LR-sponsrade kick-offen i fortsättningen kan rotera bland partiledarnas sommarvisten. Personligen hoppas jag naturligtvis att nästa kick-off om fyra år arrangeras i Estoril.

Redan nu kan jag i alla fall garantera att sommartalen om fyra år då kan framföras i högsommarkläder.

Stephan Toivonen

Åländsk Demokrati ubv

Nytt direktiv för att spara 12 miljoner?

För en vecka sen såg jag rubriken ”Att följa lagen skulle kosta 1,2 miljoner euro” i tidningen.

Det var då ÅMHM (Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet) hade gjort en granskning av daghemmen på Åland. 

Hade någon klagat på kvaliten på daghemmen? Nej, det framkom ingenstans. Men ÅMHM hade mycket att klaga på. Så mycket att det visade sig att ett enda daghem på Åland (Brändö) följde deras tolkning av lagen. Eller var det kanske bara en slump att de hade följt ÅMHMs tolkning? Eller hade alla de andra daghemmen tolkat lagen rätt?

Enligt ÅMHM borde exempelvis daghemmen ha högskoleutbildad personal på plats då barnen äter sitt morgonmål. Jamen de stackars barn, som äter hemma då? De har ju sällan föräldrar hemma med högskoleutbildning på området?

Mariehamns stad räknade ut att det skulle kosta staden 1,2 miljoner att uppfylla ÅMHMs krav. Det gör att jag gissar att kostnaden blir ca 3 miljoner för hela Åland. Per år.

Barnomsorgslagen är relativt ny. Detta var kanske den första granskningen man gjorde.

Om ingen klagat på kvaliten på daghemmen, så borde väl de ansvariga politikerna snabbt fundera över hur man kan undvika denna tilläggskostnad. Allt kostar som bekant – utom flyktingmottagning – och i dagens ekonomiska läge så gäller det att vara kostnadsmedveten. Mycket. 

Vis av erfarenhet, så måste jag väl också förtydliga att jag inte är barnfientlig, utan enbart kritisk till denna hantering.

Frågan är ju nämligen om det är så att ÅMHM har tolkat reglerna för hårt? Frågan är ju också vad politikerna avsåg med lagen? Från artikeln framkom inte vilken paragraf de bryter mot, men en googling av lagen visar snabbt att LR har möjlighet att komma med direktiv angående tillämpningen i vissa fall.

ÅMHM har även tidigare visat sig ganska hård vid sina tolkningar. Var det inte så att man under Öppna Gårdar inte kunde ha barnaktiviteter, för att ÅMHM inte godkände dem? Snart börjar de väl granska alla studsmattor på Åland också?

Nu borde ansvariga politiker snabbt se igenom paragraferna, tolkningen och kostnadseffekterna. Och kanske skriva ett nytt direktiv för att spara 3 miljoner per år. Det betyder 12 miljoner under en mandatperiod. Mer än LR plockade ur pensionsfonden för att formellt få en budget i balans. Det är väldigt mycket pengar.

Vid politiska beslut är det alltid viktigt att man även ser till kostnaderna, inta bara till vad man uppnår.

Det anser jag. Det anser vi.

Stephan Toivonen

Åländsk Demokrati ubv