Replik-Bladh

Jonas Bladh anser att det måste föras en debatt om flyktingmottagandet, och jag håller med honom.

Såg i en artikel att det finns 51.000.000 flyktingar i världen. Det är viktigt att vi även på Åland diskuterar vad vi kan göra.

Det är dock svårt att föra en debatt eftersom ”vanliga” regler inte tycks gälla. Jag brukar ofta ha min utgångspunkt i ekonomi och kostnader. Så även i min första insändare i flyktingproblematiken.

Jag lyfter fram frågeställningar, försöker få reda på kostnader och risker med flyktingmottagning. Jag har blivit förvånad av resultaten. Och jag har, min vana trogen, även haft konkreta exempel för att karikera / förtydliga frågeställningarna.

Andra må kalla mig vad de vill, och de må lägga vilka utgångspunkter de vill på mig, men jag försöker enbart, som vanligt, att hitta någonslags ”sanning”.

Eftersom man från Stadens sida poängterade att staten skulle betala för allt, så konkretiserade jag risken med att beskriva en hemvändande IS-krigare i Vikingterminalen, för att i den följande mening skriva: ”Betalar Staten då också?”

Ibland kanske min satir inte passar in, men en del gillar den. Bladh frågade dock om jag rent av anser att det rättfärdigade Breivik om någon tidning hade refuserat hans insändare. Mitt entydiga svar är NEJ.

Däremot håller jag inte med om att det är lätt att debattera flyktingfrågor på Åland. Den ”långa tråden” på Åland Ekonomi med 650 kommentarer visade kanske behovet?

Min insändare ”50 nyanser av ”rasism” tog 12 dagar att komma i tidningen. En handfull mail och två samtal. I ditt första mail skrev du om ”lögner”, men när jag sänt några länkar, så fick ”lögnerna” bli kvar. Igges replik kom in dagen efter. En ”lill” ABB kan vi få, och det är därför vill jag öppna upp debatten.

JB skriver att det finns en rädsla i samhället för det nya, det okända och att den måste politikerna också ta på allvar. Det håller jag med om, och anser att det är en paradox att Åland, som fått garantier för att bevara svenska språket och kulturen väljer att aktivt ta in personer med andra språk, annan kultur och annan religion. Varför inte hjälpa närmare via Emmaüs , FN och andra organisationer?

JB anser dock att jag tappar bort mig i några ställen i insändaren. Det gäller min nyans om våldsbrott och utlänningar. JB talar om ”våldtäktsepidemi” och nämner senare att faktaunderlag sällan håller för vidare granskning.

Låt mig därför förklara mitt tankesätt, så att det kan granskas.

I den ”långa tråden” på Fb kom vi in på våldtäkter och jag försökte beräkna risken. Hade sett en artikel i Hbl(26/4 2012), där man skrev att över 30% av våldtäkterna begicks av utlänningar och att irakierna var 0,1% av befolkningen men stod för 5% av de uppklarade våldtäkterna. På annat håll framgick att överrisken var 53 ggr.

Jag gissade att hela Åland kunde få en population om ca 300 syrier när programmet är klart.

I Finland sker 16,8 våldtäkter / 100.000 innevånare. 29.000 ålänningar ”ska” begå 4,9 och 300 begår 0,05 våldtäkter/år. Men 300 ”irakier i Finland” begår 2,7 enligt statistikcentralen. Jag vill ha en prognos för ”syrier på Åland”. Kan jag ta samma uppgifter? Jag vet att varken Syrien eller Irak är gamla homogena nationer. De bildades efter första världskriget, då Frankrike och England delade upp sina kolonier. Herrarna Sykes och Picot drog gränser utan att bry sig om stammar, religioner etc. Då kan det vara ganska rimligt att risken för personer från Syrien kan vara lika stor som för personer från grannen Irak. De har liknande bakgrund, är kvotflyktingar och integrationsprogrammet är ju likadant.

Så den bästa modell, som jag ser, är att antalet våldtäkter ökar med 2,7/år% av befolkningen. ”Epidemin” innebär en ökning med 55%, men de utgör 1% av befolkningen. Rent statistiskt förekommer även ca 80 våldtäktsförsök under denna period.

Jag tycker detta är mycket skrämmande, men kritikerna hävdar bara envist att jag räknat fel, utan att kunna förklara närmare.

Vad tänker ni kvinnor, mödrar och feminister om detta?

Borde inte den som vill ändra samhället komma med säkra kalkyler över vad som händer när det gäller kostnader, risker för våldtäkter osv?

Senare granskade jag andelen utlänningar (ej Fin-Sve) bland de våldtäktsdömda på Åland. De var 80%. Fungerar integreringen ännu sämre än på fastlandet?

Det finns några ”högriskländer” när det gäller våldtäkter och IS-terrorism. Vissa har båda risker, bl.a. Syrien. Vad jag förstod från fullmäktigemötet i MH, så är det flyktingar från Syrien som är aktuella.

25% av riksdagskandidaterna vill minska flyktinginvandringen med hänvisning till terrorrisken. Då kan man fråga sig varför denna diskussion inte förs på Åland?

Debatten kring flyktingmottagande måste föras. Jag, och kanske även Bladh, vill ha fakta i debatten. Kanske det kunde vara ett alternativ att fråga läsarna i en enkät eller alla ålänningar via ett utskick:

”Vill du att Din Kommun skall ta emot flyktingar från Syrien, Irak, Afganistan, Somalia, Kosovo eller Libyen?”

Förslag till placeringsstrategi för den åländska pensionsfonden

Jag har skrivit några insändare om den åländska pensionsfonden. Den senaste berörde några saker, som jag anser saknas i verksamhetsberättelsen. Den föregående berörde det faktum att fonden placerar 47% av sina aktiemedel i Finland och Europa, områden med 0-tillväxt.

Naturligtvis har jag fått frågor om hur jag skulle placera medlen. Att lägga upp en strategi i en kort insändare är svårt, men jag skall göra ett försök. Jag skall visa, utgående från det jag skrev tidigare, hur en portfölj kunde byggas upp. Sedan kan vi se hur avkastningen hade varit senaste år. Men det viktigaste är naturligtvis att se framåt. Så efter sex månader kan det vara dags att jämföra de olika alternativen.

Jag har även jämfört med kyrkans pensionsfond, som skiljer sig lite från den åländska, och har visa fördelar som jag ser det.

För det första gäller det fördelningen mellan räntepapper och aktier / fonder. Jag bortser här från fastigheter, som finns i bägge fonderna. Den åländska fonden har 55% av tillgångarna i räntepapper, medan kyrkans fond har 45% Enligt reglerna måste fonden ha minst 50% i räntepapper. Fördelen med dessa är att de har en lägre risk, men de har också en lägre avkastning över tid.

Kyrkans fond har 46% av tillgångarna i räntepapper. Jag tittade lite på några pensionsfonder på Morningstar. Det visade sig då att fonder för de, som går i pension 2016-2020 hade fördelningen 50-50. De som var riktade till personer, som går i pension 2021-2025 hade 75% aktier och 25% räntepapper. Och fonder för personer, som går i pension 2026-2030 hade fördelningen 87 / 13. Som ni ser så har man högre andel aktier ju längre fram pensionen är. Därför borde pensionsfonden presentera uppgifter hur de framtida betalningarna ser ut. Gissningsvis ligger toppen först om 10-15 år, vilket betyder att fonden har onödigt hög andel räntepapper, om man jämför med kommersiella fonder. I mitt förslag har jag dock lagt in 44%, dvs något lägre än kyrkans fond. Ett äkta råd skulle kanske ligga kring 25%.

Sedan gäller det fördelningen mellan de olika aktiemarknaderna. För enkelhetens skull, så tar jag med marknaderna Finland, Europa, Nordamerika och Biotech, som branch, Och de tre BRIC-länderna Brasilien, Indien och Kina. Ryssland får hålla sig borta ett tag. Och sedan den allmänna sk Frontier-länder, dvs ex Turkiet, Indonesien, Syd-Afrika, Egypten Mexiko osv. Och för att göra det enkelt så placerar jag lika stora delar på alla marknader.

Egentligen skulle jag helt vilja lämna bort Finland, och kanske istället placera i PIGS-länderna, men jag förstår att det kan kännas tufft. Men Grekland har gått upp ca 30% i år, så det kan nog bli riktigt bra där nu.

Nu kan vi ju inte veta något om avkastningen på de olika marknaderna i pensionsfonden, eftersom de inte uppger något. Jag lånar därför uppgifterna angående räntepappren från kyrkans fond, dvs 6%. De andra tar jag från index för de olika marknaderna.

Detta visar då att den förväntade avkastningen för den åländska fonden är 6,5 för år 2014 och 8,8 för kyrkans fond och 12,4 för mitt förslag.

Kyrkans fond har jag faktiskt facit för, och den gick upp 8,6%. Bokslutet är klart nämligen. Vågar jag nämna att det har mellanbokslut också? Den lokala kommer snart. Kyrkans har gått lite bättre under flera år, och det beror dels på att man har en något högre andel aktier mot räntepapper och på att man har en mindre andel i Finland och Europa. Men det är förstås historiskt.

Mitt förslag ger en avkastning som är dubbelt större just för 2014.

Hörde igår av ”Jamaica-gossen” att SEB betalade ut 14% på kapitalet ifjol. Det är väldigt bra. 6% är inte väldigt bra.

Fonden innehåller tillgångar för ca 350 miljoner Euro, vilket innebär att varje %-enhet, som avkastningen ökar, ger 3,5 miljoner mer. Det är samma storleksordning som privatiseringen av södra linjen skulle ge under en fyraårsperiod. Under förutsättning att skatterna hålls kvar på Åland.

Pensionsfonden, placeringarna och dess avkastning är saker, som jag anser borde diskuteras mer än de olika färjfästen i skärgården.

                                                     Ålands Pensionsfond Kyrkans Pf ST Avkastning 2014

                                                                  Andel av portföljen

Räntepapper                                              55%                46%        44%          6%

Aktier                                                        45%                54%         46%

Finland                                                      15%                 10%          7%         6,3%

Europa                                                      18%                  12%          7%          0%

Amerika                                                      2%                  14%           7%        12%

Biotech                                                                                                7%        39%

Tillväxtmarknader                                        10%                 13%                       20%

Indien                                                                                                  7%         34%

Kina                                                                                                     7%         29%

Brasilien                                                                                               7%          -2%

Frontier-länder                                                                                      7%         19%

Avkastning 2014                                             6,5%                8,5%      12,2%

Replik - Igge. Utlänningar står för 80% av våldtäkter på Åland

I en kommentar i Fb-diskussionen försökte jag beräkna sannolikheten på basen av de statistiska uppgifter som finns. Som bl.a. skrevs om i Hbl. Jag blev själv förvånad och mycket bekymrad. 

Men siffrorna är såna att om programmet byggs ut så som man kan gissa, så kommer TRE extra våldtäkter att ske varje år på Åland. Jag förstår om du inte är bekymrad. Det är ju mest kvinnor som våldtas. Men det förvånar mig att inte ens Femimistparaplyet verkar bry sig. Om man skriver i en skolbok att flickor rör sig mindre än pojkar, så blir det ett stort hallå, och man talar om sexism...

Vi vet inte vad vi får, men statistikcentralen kan berätta vad vi kommer att få vara med om. Och att läsa statistik, ja det är ju att vara rasist, tydligen. Jag missade den nyansen.

När jag får en fråga försöker jag ta fram fakta och inte bygga min tro på fantasier.

Du säger att man inte skall döma innan man ser. Jag beräknade sannolikheten för våldtäkter på basen av antalet våldtäkter på fastlandet, så det är nog på basen av vad som hänt.

Idag fick jag däremot nya länkar till statistikcentralen. Där kunde jag se antalet misstänkta våldtäkter o sexuella övergrepp på Åland 2009-2013. Det var 30 stycken. Antagligen en del på färjorna.

Och så tittade jag på antalet utlänningar. 24 stycken. 80%. (ej svenskar) I Finland var det ”bara” 1/3 som begicks av utlänningar. Läget är alltså ännu värre på Åland.

Nog är det märkligt i denna utlänningsdebatt. För varje fråga jag får, så söker jag upp så korrekta uppgifter jag kan och varje gång kommer samma orm uppkrälande.

Kanske vi så småningom kan börja se och tala om riskerna med flyktinginvandring från högriskländer?

Replik

N L inleder sin ledare med texten:

”Debattören S T driver i en tråd i sociala medier tesen att de 20 kvotflyktingar som snart kanske kommer till Åland mer eller mindre kommer att göra landskapet till ett fäste för terrorsekten ISIS. ”

Eftersom jag ingenstans, varken i insändare, på Facebook, eller i verkligheten har sagt någonting sådant, så ger jag Dig två alternativt.

1. Du ber mig offentligt om ursäkt.
2. Jag stämmer dig för ärekränkning

NL fortsätter ”Och är det inte terrorism så kommer våldtäkter att öka lavinartat.”

Och ”Toivonens och hans vänners ...... Alla dras över en kam ....”

Jag skrivit ALLA insändare och alla inlägg i eget namn. Inte med ”några vänner”.

I insändaren, som refuserades av ÅT skrev jag bla. ”Gruppvåldtäkten på Amorella nyligen begicks enligt ÅT (och många andra media) av sex ”svenskar”. Enligt andra källor (jag har sett protokollskopior) är de misstänkta fem somalier och en irakier.”

Kanske det var därför som vi i de 650 kommentarerna kom in på temat. Tråden är ju struken och jag uteslöts, eftersom flyktingpolitik inte ansågs ha något med ekonomi att göra.

Eller var det för att mina matematiska slutsatser när det gällde risken för ökad våldtäkt inte passade in i den himmel man målat upp.

Igge skriver att det är rasistiskt att utmåla något innan man träffat någon. Jag skriver på basen av vad som hänt på fastlandet.

I Finland (Hbl 26/4 2012) är irakierna är 0,1% av befolkningen men står för 5% av de uppklarade våldtäkterna. Sannolikheten att en irakier skall begå en våldtäkt är 53ggr större än att en finländare skall göra det. Det finns några andra högriskländer till. Det betyder att om det sker en våldtäkt i ett samhälle med 980 finländare och 20 från högriskländerna så är det troligast någon av utlänningarna som gjort det. Rent statistiskt.

Så ser verkligheten. Med facit. Statistiskt – inte rasistiskt.

Dessa flyktingar har också kommit, vad jag förstått, som kvotflyktingar, och integrationsplanerna är kopierade från fastlandet. Men de flesta begår ju inte våldtäkter. Jag ”Drar inte alla över en kam”. I en population 10.000 finländare sker 1,7 våldtäkter, men 87 i motsvarande med ”irakier i Finland”. Så de flesta är ju icke-våldtäktsmän.

I debatten framkom att stan troligen skulle få flyktingar från Syrien. Hur skiljer de sig från Irakier? Man kan se på en karta över IS-Staten hur integrerade de är. Eller så känner man historien och vet att gränserna i mellanöstern ritades upp vid ett skrivbord i europa efter första världskriget. Ingen brydde sig om stammar, religioner eller annat. Alltså kan vi på goda grunder gissa att riskerna är lika stora.

Så gäller det antalet. Stan får 25 i sommar och 15 vart tredje år dvs 85. Två kommuner har fattat beslut. Staden har 40% av Ålands befolkning. Det rimliga totalantalet blir då 212. I Sverige kommer 50% extra som anhöriga. Finland har strängare regler, så 30% dvs 276. Och med naturlig fertilitet så har vi ca 300 syrier.

Detta kallades av kvarvarande debattörer på Facebook för ”kaninteorin”.

Lampi talar om 20. Seriöst va?

I Finland sker 16,8 våldtäkter / 100.000 innevånare dvs 4,8 per år på Åland.

300 ”irakier/syrier” begår då inte 0,05 våldtäkter per år utan 2,7. En ökning med 55%.

Lampi kallar det lavinartat. Men han talar om 20. Det är en bluff. Det blir 300 på Åland.

Detta är rent statistiska samband.

Jag fattar ju att det flesta ålänningar eller syrier inte begår någon våldtäkt.

Lite komiskt blev det naturligt vis när Mats Adamczac försökte ”bevisa” att det aldrig skulle kunna begås någon våldtäkt av dessa syrier, när båda lokaltidningarna dagen efter berättade om en våldtäkt på en stackars ung flicka. Mannen ”visste inte” att en 13 åring inte fick, så det ringde en klocka och jag ringde tingsrätten. Mannens namn är ju offentligt och kommer från ett högriksland. På sin Fb-sida skriver han att han är muslim, men ingen terrorist. Det var tyvärr bara en del av sanningen. Otur för Mats och alla andra som beskyllde mig för en snedvriden världsbild.

Tre våldtäkter per år kommer att innebära 18 extra våldtäkter på Åland under tolv år och 36 under de följande 12 åren.

Statistiken visar att det blir 1,5 våldtäktsförsök dvs 80. Så dessa sk ”20”, alltså 300, kan om integrationen fungerar lika bra som i Finland ge upphov till 116 våldtäkter och våldtäktsförsök under 24 år. Vad tycker Feministparaplyet? Var inte ”kvinnovåld" ett prioriterat område för LR?.

Jag står ut med att kallas rasist, istället för ”matematiker”. Men jag hoppas att någon matematiker kan korrigera mig. Snälla någon, visa att jag har räknat fel!

De som är för flyktingexperimentet utgår ifrån att jag har fel. Men det är de som har ansvaret. Inte jag.

Självfallet vill jag hjälpa syrierna men en solidarisk hjälp i närregionerna medför inte dessa risker.

För vi har ju även en terrorrisken, även om Åland aldrig blir ett ”fäste för ISIS”

Femtio nyanser av "rasism"

Jag gillar debatter. Att då skriva om pensionsfonden är dumt!

Blev fundersam när jag läste att den inkommande flyktingarna skulle vara helt gratis för staden – och inte bara tre år som tidigare.

Jag ville analysera detta, som en ekonom, dvs fördelar & nackdelar / intäkter & kostnader. Nettot visar vägen.

Flykting”debatten” var annorlunda. Man talade om fördelar, solidaritet och att det är gratis. Vi kör! Den som säger något, stämplar vi som ”rasist”. Busenkelt.

Jag skrev en ny insändare. ÅT stoppade den så jag lade den i Fb-gruppen Åland Ekonomi och i Nyan.

Att lyckas få in en kil i flyktingdebatten visade sig vara som att tända eld på fjolårsgräs. Varför är det så?

Inlägget har i dagsläget över 650 kommentarer och jag har försökt analysera vilka grupper som är ”skeptiska”. Alltså vilka nyanser av ”rasister” finns det?

Den första nyansen är de, som säger att Åland har fått internationella garantier för att skydda det svenska språket och kulturen. De säger att det är fel att politikerna aktivt försöker ta in personer med annat språk, annan kultur och annan religion. De anser att inflyttning via arbete och kärlek räcker och att Åland är bra som det är. Är de ens rasister?

Den andra nyansen hänvisar till kostnaderna och Kommunförbundets enkät, som visar att ersättningarna från staten är för låga och under för kort tid. De frågar sig vad detta 15-års-projekt kostar för en stad där matbankens verksamhet växer, man sparar på gatubelysningen, slår samman barngrupper, höjer föreningarnas hyror och gatorna, ja se själva!

En nyans påpekar att man kan hjälpa på närmare håll. Fler för samma peng. Fel solidaritet? Rasism?

En nyans har sett bilder från kriget i Syrien, som blev IS-terroristerna krig. De såg dåden i Paris och Köpenhamn och hört att Sverige har flest IS-krigare. De är rädda. Men rasister?

En nyans har hört/sett om ”utvecklingen” i Sverige. Lärt sig de nysvenska orden ”hedersmord”, ”balkongflicka” och ”gruppvåldtäkt”. Kanske fått ett flygblad i handen i Uppsala med texten: Döda alla otrogna! (alltså svenskar). Senaste jul vågade de inte sätta upp kristna symboler i fönstren jul av rädsla för IS-sympatisörer. Rasister?

En nyans läste i Hbl om våldsbrott och utlänningar. Statistikcentralens siffror visar att det är 53 gr större sannolikhet att en ”Irakier i Finland” begår en våldtäkt än att en finländare gör det. Om vi har en stad med 10.000 innevånare, varav 189 är irakier och om det sker en våldtäkt så är alltså chansen lika stor att en av irakier begått brottet, som att någon annan gjort det. När hela programmet är klart om 12 år kan vi ha ca 300 syrier på Åland.

Hen förstår att få begår våldtäkter, men är orolig för sina döttrar och sin partner. Hen stämplas som rasist, men förstår inte varför.

En nyans bor i Sverige men vill återvända. De har sett hur stadsdel efter stadsdel har förändrats. Och hoppas att det då det ska vara som förr. De blir sårade av att kallas rasister.

Nån har förstått hur nära vi varit att få det första ”heders”mordet på Åland.

En nyans har jobbat till sjöss och sett många nationaliteter. Ibland haft otur. De kan ibland vara rasister. På basen av erfarenheter, men inte fördomar.

Nån är invandrare, som vet hur svårt det är att få att få ett jobb här.

En nyans är muslimer från annat håll, men känner de olika falangerna. Kan man vara rasist, även om man har samma religion som flyktingarna...

En nyans anser att man måste få debattera om allt. De är arga, frustrerade och talar om censur.

Är alla dessa rasister? Ja, enligt ÅT och stoppar insändare. Få enligt min mening.

I fullmäktigedebatten talades om en oro - för kritiker till flyktinginvandringen. Kan Åland få sin egen ABB, liksom Norge? Ja. Hur? Enklast genom att strypa debatten och göra alla unga invandringskritiker frustrerade. Niklas Lampi har ansvaret.

Hur får vi en öppen debatten i pressen? Genom ett upprop om folkomröstning?