I Regeringens redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor
finns ett avsnitt om energipolitiken.
Vi har alla hört om ur det gick med det utlovade
vindkraftsstödet och att det nu har utbytts till ett nytt osäkert löfte om en
avräkning om 0.48% istället.
Dagen efter beskedet ringde en journalist och frågade vad vi
inom Åländsk Demokrati skulle vilja göra med pengarna om 15 miljoner. Jag blev
förvånad och sade att vi ju har ett underskott i budgeten på drygt 20 miljoner,
så det blir ju inte en cent över.
Men underskottet kan bli mindre om detta löfte kan hållas.
Vår synpunkt på att detta möjliga extra anslag är att det varken
skall gå till vindkraften eller till något nytt projekt med hänvisning till att
det nu finns pengar. Jag hoppas att regeringen håller med ÅD i denna fråga.
Vår andra frågeställning är varför energipolitiken endast
har två underrubrikerna ”vindkraft” och ”Regionnätsavgiften”?
När det gäller regionnätsavgiften på 1,2 miljoner euro på
svenska sidan så hoppas vi att regeringen tillsammans med kontakterna i Bryssel
kan nå en uppgörelse baserad på principen om fri rörlighet i Europa för varor
och tjänster och på det sättet kunna transitera el både västerut och österut
beroende på marknadsläget.
En välutnyttjad transitering dvs elöverföring kunde ju t o m
kunna minska underskottet i budgeten, vilket vi alla kan glädja åt oss.
Vad jag förstått, så finns ju tekniska lösningar att t o m
grunda ett dotterbolag på finska sidan för att slippa regionnätsavgiften. Om så
verkligen är fallet, så borde man kanske utreda det alternativet mer. Allt för
att kunna få mer intäkter. Det är inte så lätt för landskapet att öka
intäkterna.
Det som även slår oss är att energipolitiken enbart verkar
bestå av vindkraft.
På Ålandsmässan så talade jag med några företagare i
energisektorn. Jag kunde notera att det fanns ett företag, som sålde
anläggningar för både solenergi, bergvärme och luftvärme.
Av någon anledning så subventioneras deras kunder, som köper
solpaneler kanske med 15%, medan de andra inte får några subventioner.
Vindkraften subventioneras alltså upp mot till 80%,
solenergin endast ca 15% medan bergvärmen och luftvärmepumpar inte får någon
subvention alls. Bergvärmen kräver stora investeringar och där kunde kanske regeringen
även gå in med förmånliga miljölån för att stöda konsumenterna?
Regeringen talar om hållbart Åland, men det finns ju annat
än vindkraft som är hållbart.
Vattenkraften är ju också hållbar – om än inte miljövänligt
alla gånger. Den nämns inte heller i redogörelsen? Det går ju att köpa in olika
slag av el, även el från vattenkraft.
Regeringen kan via politiska beslut i egna bolag kräva att
en viss andel måste vara förnyelsebar, eller så kan man subventionera den.
Precis som man avsåg att subventionera vindkraften.
Man måste inte producera elen själv för att den skall kunna
anses miljövänlig.
Vi inom Åländsk demokrati anser att man bör understöda alla olika
energialternativ på ett likartat sätt för att uppnå våra politiska mål om ett
hållbart Åland och hoppas därför att vi nästa år kan se fler avsnitt under
rubriken Energipolitik.
Stephan Toivonen
Åländsk Demokrati