Prioriterar Vicelantrådet frissan före Lagtinget?

I den första debatten i Lagtinget om Lagen om stöd för vindkraftverk sade Vicelantrådet att jag är parlamentariskt oerfaren. Där har hon helt rätt. Men jag försöker lära mig.

Nu har jag lärt mig, att när man ska presentera en lag som ger ett stöd om 2.700.000 euro till vindkraftverk, så ska man inte själv presentera det i Lagtinget utan låt en kollega göra det. Denne beklagar sig och säger att han fick två minuters varsel.

Jag hoppas verkligen att ryktena i lagtingskorridorerna om att Vicelantrådet Gunell satt hos frissan inte stämmer. Så kan man väl inte göra om man är erfaren och prioriterar förnyelsebar el?

Den andra debattdagen, så är man i Borgå, så att man inte kan svara på en enda fråga.

Själv är jag oerfaren och hade förberett mig med tre rejäla anföranden både i ärendena. Det var svårt att få svar, då de flesta ministerstolarna stod tomma.

Syftet med stödet till vindkraften är att 20 % av energin skall vara förnyelsebar år 2020. När jag i en tidigare debatt frågade hur stor del av elen, som är förnyelsebar redan nu, hade Vicelantrådet inget svar. Trots erfarenheten. Och ansvaret.

Den blixtinkallade kollegan visste inte heller.

Nästan hälften av konsumtionen av el är i dagens läge förnyelsebar. Varför skall vi då ta 2.700.000 euro från skattemedel för att nå 20%?

I budgeten sparar man 2.000.000 euro på ÅHS och sänker ”stöd till invånare” med 700.000 euro.

Från elbolagens hemsidor kan vi också se att 70 % av den el som säljs är helt koldioxidfri. Målet var 20 % mer år 2020, så det uppfylls med råge. Om man vet och tar reda på det. Och kan presentera fakta i Lagtinget när frågan ställs. Och är på plats.

Det står nämligen ingenstans i EUs målsättningar att elen måste vara lokalt producerad. Målet är 20 % av konsumtionen.

Detta är inte exakta siffror, så Vicelantrådet får undersöka detta noggrannare tills vi debatterar detta i plenum i slutet av maj.

Det går att svänga på dessa siffror. Stödet till vindkraften har lett till att vi har ca 22 % koldioxidfri elproduktion, men vi har sammantaget hela 66 % koldioxidfri konsumtion. Vi har nått 2/3 utan subventioner. Varför subventionera bara en del av elkonsumtionen?

Redan nu säljer det ena elbolaget enbart koldioxidfri el. Regeringen kunde presentera ett lagförlag där alla elleverantörer inom några år skulle tvingas att enbart leverera koldioxidfri el. Det är konkurrensneutralt, och det kostar inget för LR.

Kan Vicelantrådet även kan ge en uppskattning av skillnaden på elpriserna på Åland och i Finland med tanke på den lokala energipolitiken? Kabeln blev ju inte så billig, vad jag förstår.

Under debatten om tobakslagen ondgjorde jag mig över att man i framställningen endast hänvisade till artikel 20 i ett direktiv. Den var på tre och en halv sida. Vi ledamöter ska inte behöva läsa en lång juridisk text för att gissa vad regeringen stöder sig på.

Jag sade att det blir bakläxa nästa gång.

I detta lagförslag hävdar regeringen sin åsikt man inte behöver få ett tillstånd för detta stöd på förhand av EU-kommissionen med en förordning, som innehåller 58 artiklar och är en svårgenomtränglig djungel på 70 sidor. Ett frånvarande Vicelantråd kunde inte upplysa om vilken artikel det är fråga om.

Vi vet att det varit problem med att notifiera vindkraftstöden (få dem godkända på förhand).  Vi har vindkraftsstöd som ligger sedan flera år i Bryssel. Den officiella förklaringen är bara att de är långsamma. Men kan det bero på att EU anser att de inte är korrekta, eller ligger nära gränsen? Kanske de snedvrider konkurrensen, då det enbart går till vindel och inte till annan elproduktion. Är detta orsaken?

Stephan Toivonen

Åländsk Demokrati

Varför stöd till vindkraften?

I samband med debatten i lagtinget av lagen, som upphävde det tänkta vindkraftsstödet i mars, så frågade jag Vicelantrådet Gunell hur stor andel den förnyelsebara elen hade på Åland.

Jag fick inget svar.

I samband med debatten om tilläggsbudgeten och förslaget till det nya stödet till vindkraften upprepade jag min fråga till finansminister Perämaa, som presenterade båda förslagen.

Jag fick inget svar. Dåligt förberedd, tyckte jag mig höra. Det är oansvarigt. Två ministrar, som är ansvariga för lagförslaget om vindkraftsstöd om 2,7 miljoner vet inte hur stor andel av elkonsumtionen på Åland som är förnyelsebar.

Varför är frågan viktig?

I framställningen kan vi läsa att Regeringen följer EUs mål för energipolitiken. Man har tre mål, som man vill uppnå fram till år 2020.

1.                      20 % lägre växthusutsläpp jämfört med 1990 års nivåer

2.                      20 % förnyelsebara energikällor

3.                      20 % bättre energieffektivitet

Om man vill subventionera vindkraften med 2,7 miljoner så bör man nog veta hur stor del av konsumtionen, som kommer från förnyelsebara källor idag.  

Nå, som tur är så tar jag min roll på allvar. Vi skall ju verka för Åland och Ålands befolkning.

Så jag har gjort en egen liten undersökning av elkonsumtonen på Åland.

Enligt Kraftnät Åland konsumeras ca 300 GWh el på Åland.

Andelen vindelen är 22 % eller ca 60 GWh.  Vindelens andel var faktiskt 25% redan 2008. Det vill säga mer än 20 % av elkonsumtionen är till och med vindel, inte bara förnyelsebar. Och den var det redan 2008 när man inledde projektet med att subventionera vinden. Så varför ville man subventionera den mer?

Men bland ”övrig el” finns Elnäts o ÅEs övriga inköp, som till en del är ”förnyelsebar”.

Elnät säljer ca 110 GWh och har en andel om ca 54 % förnyelsebar, förutom vindel,  dvs ca 60 GWh.

Ålands Elandelslag säljer ca 170 GWh och andelen förnyelsebar är 12,5 % eller ca 20 GWh.

Tillsammans med vindelen, så blir det ca 140 Gwh. 140/300 ger en andel av förnyelsebar el om ca 47 %. Målet var 20 % år 2020. Så varför detta stöd om 2,7 miljoner?

Utöver detta kan elbolagen köpa in icke-certifierad förnyelsebar el, så vi kan ha en andel om ca 50 % av förnyelsebar el redan nu. Alltså att hälften av den el, som konsumeras är förnyelsebar.  Jag är absolut inte emot vindel, men vad motiverar ett stöd om 2,7 miljoner i dagens läge, när man i ett annat moment föreslår att man föreslår besparingar om 2 miljoner på ÅHS och 700.000 i ”stöd till innevånare”?

Vi kan också titta på koldioxidfri el. Elnät säljer enbart koldioxidfri el.

ÅEA säljer 42% fossilel. Dvs cs 98GWh utan koldioxidpåverkan.

Så av den el, som konsumeras på Åland är 110+98 dvs ca 208 GWh koldioxidfri el dvs ca 69 %. Målet var 20 % mer år 2020, så det uppfylls uppenbart med råge. Om man vet och tar reda på det. Och detta borde de ansvariga ministrarna kunna redogöra för i sömnen och inte skylla på att de inte är förberedda.

Det står nämligen ingenstans i EUs målsättningar att elen skall vara lokalt producerad. Det gäller konsumtionen.

Detta är inte exakta siffror, men de ger en fingervisning om hur det ser ut. Vicelantrådet får undersöka detta noggrannare tills vi debatterar detta i plenum nästa gång.

Vi kan också svänga på dessa siffror. Vindelstödet har lett till att vi har ca 22 % koldioxidfri elproduktion, men vi har ju sammanlagt hela 66 % koldioxidfri konsumtion. Vi har alltså nått 2/3 utan subventioner. Varför skall vi fortsätta att subventionera enbart en del av elkonsumtionen?

Redan nu säljer alltså det ena elbolaget enbart koldioxidfri el. Kanske regeringen kunde presentera ett lagförlag där elleverantörerna inom några år enbart får leverera koldioxidfri el. Konkurrensneutralt, och belastar inte budgeten. Det blir kanske en extra kostnad för konsumenterna, men det blir det med detta system också. Dock via skattsedeln istället.

Jag undrar om Vicelantrådet kan ge en uppskatting av skillnaden på elpriserna på Åland och i Finland med tanke på den energipolitik, som förts så här långt. Kabeln blev ju inte så billig, vad jag förstår.

Stephan Toivonen

Åländsk Demokrati

Budgetdebatt

Förslaget till tilläggsbudget fick ömsom ros och ömsom ris när debatten gick het i Lagtinget.

När Åländsk Demokrati fick möjlighet som minsta och sista lagtingsgrupp att få ge sina kommentarer, så var det dags för ris.

Men inledningsvis ville jag i alla fall ge en ros åt Lantrådet.

När regeringen tillträdde så erkände ni genast att underskottet var ca 20 miljoner, även om man kunde läsa +100 miljoner på sista raden i den opedagogiska uppläggningen av budgetförslaget.

Ni lovade omgående att försöka eliminera underskottet under fyra år. Det blir då 5 miljoner per år. I år skär ni 1,7 miljoner och nästa år 6,7. Så ni uppfyller det ni lovat. Och det ska ni ha en eloge för.

Men politik är också att välja.

Och när jag sen tittade närmare på besparingarna, så kunde jag se att ni avser spara 2,2 miljoner genom att minska landskapsandelarna till kommunerna och stöden till invånarna. Då skuffar ni ju bara sparbetinget framåt. Kommunerna och de mindre bemedlade skall spara för er. På presskonferensen räknade ni upp följande stöd: Moderskapsunderstöd, bostadsbidrag, studiepenning, hemvårdsstöd, barnbidrag, fibromyalgipatienter, arbetslöshetsunderstöd och utkomststöd.

Sedan vill ni spara 2 miljoner från ÅHS och vill dessutom höja självfinansieringen dvs avgifterna. Resten eller 1/3 skall spara från administrationen. Åland har väl relativt sett Europas största offentliga sektor och därför tror jag att många hade förväntat och hoppats på en lite annan fördelning.

Som grädde på moset vill ni dessutom ge 2,7 miljoner i stöd till vindelsproduktionen. Inte till invånarna.

I samband med den ordinarie budgeten lämnade jag in två motioner om att sänka lagtingslönerna och ministerlönerna med 5%, eftersom vi ju inte skulle drabbas av de besparingar som då var på gång. Nu påverkas vi ca -1%, men alla andra i samhället får ca 4% större nedskärningar. Därför känns det lite märkligt att regeringen varken justerar lagtingslönerna eller regeringens löner utan istället väljer att sänka ”stödet till invånarna” med ca 3%.  I ett budgetförslag, som skall ”skapa framtidstro”, som det hette.

Jag hade tänkt återanvända mina motioner, men av tekniska orsaker går det inte att lägga in motioner i dessa frågor denna gång.

Landskapet skall snart omförhandla tiotals kollektivavtal. Skulle det inte vara lättare att kunna vara återhållsam där om man först sänker lagtingslöner och regeringslöner med 4% dvs samma som man beräknar att alla andra löner minskar? Istället för att sänka ”bidrag till invånare” med 3%?

Jag lovade häromdagen till moderaterna att jag skulle vara lite snällare mot dem, av personliga skäl, och jag kan väl till och med ge er en eloge för att ni lyckats med konststycket att från förra budgeten ändra genom att ta från de fattiga och ge åt de rika.

Någon har sagt att politik är att välja. Ni har gjort era val. Men för min del, så skulle jag gärna vilja höra diskussionen som kunde uppstå när Lantrådet eller Vicelantrådet under sin cykeltur på morgonen möter en ensamstående tvåbarnsmor, som just blivit arbetslös.

Hur förklarar ni för henne att ni vill minska barnbidragen, sänka moderskapsunderstödet, sänka hemvårdstödet, sänka arbetslöshetsersättningen, spara in 2 miljoner på ÅHS, höja patientavgifterna och satsa 2,7 miljoner på vindkraftsstöd och som grädde på moset satsa 140.000 till ”extra stödundervisning för elever som flyttar till landskapet från andra länder och regioner” som ni skriver. Jag tror vi alla vet vad ni avser.

Jag skulle väldigt gärna vilja höra den argumentationen. Kanske jag skulle lära mig något om politisk retorik då?

Stephan Toivonen

Åländsk Demokrati

Vindkraftsstödet kall debatteras i lagtinget först!

Jag ber att få gratulera Kerstin Österman till priset som årets journalist, som vi kunde läsa om i gårdagens tidning.

Men även solen har sina fläckar, för hon gör tyvärr samma fel, som jag numera noterar att de åländska journalisterna gör.

De skriver om lagförslag i lagtinget som om de redan är klara. Jag har också tidigare, med förvåning, läst att det ena och det andra ska ske / träda i kraft, och undrat om jag missat nåt i mitt jobb.

I samma tidning skriver nämligen KÖ om stödet till vindkraften: ”Ett produktionsstöd för den befintliga åländska vindkraften träder i kraft den 1 juli i år” och i samma artikel: ”Lagen ska träda ikraft den första juli i år”. Och som förtydligande: ”Stödet blir 320.000 och nästa år 530.000. 2018 ska 400.000 betalas ut och från åren 2019 till 2022 är stödet 335.000 per år”.

Oerhört tydligt. Men helt felaktigt. Kanske. Detta är ett FÖRSLAG från regeringen.

På måndag skall detta LAGFÖRSLAG debatteras i LAGtinget. Sedan skall det behandlas i finans-  och näringsutskottet och därefter debatteras ytterligare två gånger i lagtinget. Sedan kan lagen, kanske,  bli verklighet. Men det är LAGtinget som avgör detta.

Och vi är 30 lagtingsledamöter som först måste få vårt att säga till.

Jag har absolut inte tänkt sitta tigande i Plenum då regeringen föreslår att vi skall skyffla 2,7 miljoner i stöd till vindkraften, samtidigt som de i samma budget vill skära bort 2 miljoner från ÅHS.

Så jag uppmanar, även erfarna journalister, att försöka att beskriva processen tydligare i fortsättningen.

Vänligen

Stephan Toivonen

Lagtingsledamot

Pensionsarvode

Penningautomatmedel (RF)

I vårt partiprogram skriver Åländsk Demokrati: Vi vill ge ett pensionsarvode om 100 e / månad till alla, som lyfter folkpension eller sjukpension, pga av att pensionerna står stilla och prisnivån stiger hela tiden. Detta skall finansieras med PAF-medel.

Landskapsregeringen behöver i samarbete med berörda myndigheter utreda hur många som berörs av detta pensionsarvode.

Med hänvisning till det anförda föreslår jag

att motiveringen under Överföringar, moment 35000 Penningautomatmedel får följande tillägg:                                     

”Av anslaget under momentet reserveras 350.000 att användas så att alla som lyfter folkpension eller sjukpension får ett pensionsarvode om 100e månatligen under perioden 1.7-31.12 2016.  ”

    

Mariehamn den 20 april 2016
Stephan Toivonen

Sälj iTiden

Vi kunde läsa på Radions hemsida att Landskapet Ålands pensionsfond söker bygglov för den tredje etappen av utbyggnaden av iTiden på Elverksgatan 10 i Mariehamn. Bygglovet gäller ett kontorshus på tre våningar och en ändring av det tidigare beviljade bygglovet för ett delvis underjordiskt garage.

Enligt vår mening borde inte Pensionsfonden investera i mer i iTiden utan istället sälja ut hela fastigheten.

Det att man i tiden såg sig nödd och tvungen att köpa in fastigheten innebär inte att fonden nu måste utveckla den. Landskapets pensionsfond bör göra placeringar, inte investeringar.

Att göra dem på Åland ökar faktiskt dessutom risken, då riskerna istället borde minskas. De framtida pensionerna kommer att betalas av skatter, som baserar sig på den ekonomiska utvecklingen i Finland och på Åland, och av avkastningen från själva fonden.

Att då investera eller placera på Åland / i Finland ökar risken. Man lägger för många ägg i en korg, som det heter. Frågan är om pensionsfonden överhuvudtaget skall placera sina medel i Finland eller på Åland.

Kom att tänka på att när de debatterade hur pensionsfonden skulle grundas i dåvarande Landstinget. Då föreslog en ledamot att alla medel skulle placeras i ett enda åländsk bolag. Det kunde ha gått riktigt riktigt illa.

Om Pensionsfonden vill placera medel i fastigheter, vilket inte är fel, så kan detta göras betydligt smidigare via internationella börsnoterade fastighetsfonder.

Så vårt förslag är att Landskapets pensionsfond säljer hela fastigheten iTiden och låter den nya ägaren bygga ut enligt egna önskemål.

Nils Manelius

Stephan Toivonen

Åländsk Demokrati

Tobaksfritt Åland 2040

Den nya tobakslagen har nu nått Lagtinget.

Det gäller främst en implementering av ett EU-direktiv, och utöver det en frivillig lagstiftning.

Inledningsvis kunde vi läsa i lokalpressen att e-cigaretter skulle förbjudas på Åland.

De ansågs vara ett sätt att kringgå restriktioner kring cigaretter och locka fler unga in i tobaksberoende.

Men enligt vår mening är e-cigaretterna också en utkörsport från cigarretter. I många fall väldigt framgångsrikt. I Portugal har 100.000 lyckats sluta med vanliga cigaretter tack vare e-cigaretterna.

Begränsningarna i cigarrettanvändningen ju gjorts av hälsoskäl. E-cigaretterna kan, vad vi har förstått, inte ge ex lungcancer eller kol. Då kan borde man inte ha en strängare lagstiftning för dem.

Men vi inom Åländsk Demokrati anser att man trots det bör jämställa dem med andra tobaksprodukter dvs ha samma åldersgränserna, och jämställ dem med cigarretter när det gäller rökförbud, så att de inte blir ett sätt att kringgå lagen. Allt för att minska riskerna som inkörsport.

Nu är Regeringens förslag att e-cigaretter med tobakssmak skall tillåtas, vilket vi understöder.

Det politiska målet är att Åland skall vara en tobaksfri zon 2040, vilket vi också understöder. Norden har ju här varit en föregångare.

Personligen har jag själv även erfarenhet av Portugal. Det land, där man kanske röker mest i EU.

Det man noterar när man kommer in i Europas största casino i Estoril är tobaksröken. De har en stor pianobar och visst, där finns en rökfri zon. I ett hörn, som ligger längst från den levande musiken.

Då märker man hur långt vi kommit och Åland känns nästan som en tobaksfri zon redan för en icke-rökare.

Men vi kunde bli bättre. Vi har svårt att höja tobaksskatterna, för det är inte vår behörighet. Vi kan ha svårt att ändra informationstexterna på tobakspaketen.

Men vi kunde höja åldern för att köpa tobaksprodukter?

Nu är det förbjudet att köpa och inneha tobaksprodukter om man är under 18. Vi kunde höja åldern. Vi kunde införa konfiskation av produkterna och införa en ordningsbot. Detta är dessutom mer kännbart mot e-cigarretter.

Under debatten talades om tillgänglighet och exponering.

I Frankrike måste man gå till speciella affärer / kiosker för att köpa tobaksprodukter. Ju färre affärer desto bättre kontroll.

Vad kan vi göra här? Måste alla affärer, kiosker, cafeer och restauranger få sälja tobaksprodukter. Man kunde begränsa försäljningen till livsmedelsaffärer. Då finns de över hela Åland, men det begränsar ändå tillgängligheten. Kanske enbart försäljning över disk? Med leg-koll för alla under 25?

Öster och väster får tobaksprodukterna inte exponeras. De finns i skåp. Då kan man också kan bestämma vilka tider de får säljas.

I Portugal kan jag köpa vin och alkohol i närbutiken, som har öppet 9-21 varje dag. Här endast då Alko har öppet.

Kanske vi i vår lagstiftning kan införa regeln att tobaksprodukter enbart kan säljas före 18.00 vardagar? Säljförbud lördag-söndag?

Om vi skulle minska antalet försäljningsställen exempelvis till livsmedelsaffärer, så kunde vi också bestämma över försäljningstiderna. Och vi kunde bättre kontrollera åldern på köparna.

Vi har kommit långt i arbetet att skapa tobaksfria zoner på cafeer, restauranger, i skolor osv. Det har debatterats balkonger, men det är knepigt. Hur vore det med att skapa tobaksfria zoner på gator och torg? Vi är ju redan i praktiken ganska nära, om man jämför med exempelvis Portugal där varannan på gatan röker.

Vill vi stöda en bättre folkhälsa?

Vi inom Åländsk Demokrati vill göra det eftersom vi är för för Åland och Ålands folk. Vi hoppas att vi får stöd från de andra partierna.

Stephan Toivonen

Åländsk demokrati

Bara problem med åländsk vårjakt?

I Lagtingets frågestund riktade jag flera frågor till vicelantrådet Gunell, som även är jaktminister angående vårjakten.

Jag är visserligen själv en av de få män i lagtinget, som inte ägnat mig åt jakt, men det kändes ju mer jämställt eftersom jag har förstått att vicelantrådet inte heller är någon ivrig jägare.

Men vi inom Åländsk Demokrati vill värna om den åländska kulturen. Vi är kulturkonservativa även om det är svårt att definiera den åländska kulturen. Men vårfågeljakten hör i alla fall dit. Numera tydligen även den årliga diskussionen om jaktens vara eller icke vara.

Så trots att vi inom åländsk demokrati också är djurvänner och vill värna om cirkusdjuren, och är motståndare till skäktning, så stöder vi den traditionella jakten där ju fåglarna får leva i frihet i Guds vackra natur tills de en dag. PANG.

Vicelantrådet Gunell hade tyvärr väldigt svårt att svara på frågan hur det skulle bli med årets vårjakt.

Vi förstår ju väldigt bra att vi endast kan skjuta en liten del av stammen. Stammen lär dock bestå av storleksordningen en halv miljon individer. De häckar på Åland och i Finland och i Sverige övervintrar i Danmark.

EU har sagt att de föredrar höstjakt, med då är det svårt att jaga på Åland.

I Danmark sköt man senaste vinter mellan 1 oktober och sista januari 43600 fåglar, Året innan 43.200 och vintern före det 40.100.

De har alltså utökat sin jakt medan ålänningarna, som skjuter betydligt färre, måste minska sin lilla kvot på några tusen fåglar från samma ejderstam. Hur kan detta vara möjligt?

I Finland skjuts varje år mellan 5000 och 10000 fåglar. I Danmark har man inte planer på att ändra sina kvoter före 2018. Hur kan den åländska jakten då vara ett problem? Varför måste vi ändra /minska vår kvot?

EU säger att jakten inte får förekomma under reproduktionstiden. Detta är ju en diskriminering mot de nordliga länderna. Till fördel för syd-Europa dit fåglarna far för att övervintra.

Men den åländska jakten sker ju naturligt. Jag har personligen sett hur fågeljakt går till i Frankrike. Man släpper ut buruppfödda fasaner och vaktlar någon dag innan jakten och sen smäller det i två dagar tills man inte hittar nån längre. Som ornitolog har jag även förundrat mig över hur många olika arter de radar upp som trofeer. Koltrastar och nötskrikor stryker även med ”av misstag”.

Men man ha jakten vilken årstid som helst. Är det så kommissionen vill ha det?

Råkade läsa att man kallar den åländska jakten för ”sommarjakt”. Min personliga åsikt är att man borde bjuda in EUs jaktminister. Jag är övertygad o att hen lätt kan övertygas om att vi har ”vinterjakt” på Åland i början av maj.

Har någon jaktkommissionär varit på Åland / fått en inbjudan?

Då skulle de få se hur jakten den åländska vårjakten går till.

Stephan Toivonen

Åländsk Demokrati