Nordic
Jet Line vann den öppna upphandlingen för Södra Linjen. Detta
skall spara 4,1 miljoner €.
Lampi
(ÅT): ”Exakt hur förändringarna faller ut
mätt i euro och cent finns det ännu inte ett tydligt bokslut på.
Men de beräkningar som ligger i botten talar om inbesparingar på
anmärkningsvärt höga nivåer. ”
Beslutet
har kritiserats och många ”sanningar” verkar finnas.
Fråga
1: Sparas 4,1 miljoner?
Totalkostnaden
blir 32% lägre. Alltså lönerna är nu 100, sen 68 som index.
Man
brukar säga att det, som är utgift för en, så kan är inkomst för
en annan. Om personalen är åländsk så stannar skattemedlen på
Åland. Beaktar vi inkomstskatt och konsumtionsskatt, så ligger vi
kring 50%. Dvs Landskapet får ”skatteåterbäring” om ca 50 och
nettokostnaden är är alltså 50 nu.
Utöver
detta kommer en multipikatoreffekt. Löner till ålänningar
konsumeras i stor utsträckning på Åland och ger upphov till fler
skatteeuron. Nettokostnaden kan alltså ligga kring 25.
Utgående
från fakta och diskussionerna på sociala medier så verkar risken
stor att personalen i framtiden inte är skattskriven på Åland och
lönerna konsumeras till stor del på annat håll. Då kan
nettokostnaden ligga nära 68.
En
snabb och enkel överslagsanalys visar att risken är uppenbar att
upphandlingen är negativ för landskapet. LR måste ju se till
helheten och inte bara kostnaderna. Självklart har LR gjort en
noggrannare analys, men den har jag tyvärr inte sett.
Fråga
2: Kunde upphandlingen ha gjorts på ett annat sätt, så att enbart
åländska/ inhemska företag hade kunnat vara med?
Fellman
(Nyan) skriver: ”Vi saknar helt enkelt verktygen för att längre
skydda våra egna företag mot internationell konkurrens”
Lampi
skriver (ÅT): ”Kritik mot reformerna har förvisso heller inte
saknats. Främst har den handlat om att regeringen borde ha vikt
driften för åländska företag, och att man via olika manövrar
borde ha rundat regelverken som säger att tjänster av den här
storleken måste bjudas ut på EU-nivå.”
Men
Rosenqvist (ÅT)skriver: ”Hur förnedrande skulle det inte vara för
en så stolt sjöfartsnation som Åland att behöva förlita sig till
att landskapet sätter konkurrensen ur spel för att på så sätt
kunna säkra sysselsättningen för sina sjömän?”
Och Jörgen
Pettersson (Ordförande för Finans- och näringsutskottet, som
behandlade frågan) skriver i sin blogg:
”Vi
kan inte vara protektionistiska bara åt ett håll. Det är i vart
fall inte seriöst. ”
I
pressen har jag fått bilden av att det inte funnits en annan väg,
men det FR och JP skriver tyder på att det är ett politiskt beslut,
och inte det enda alternativet i EU-djungeln.
Men
står inte EU för konkurrens och frihandel? Jo, i de flesta fall.
Men det finns undantag. Måste jag påminna om tax-free-trafiken?
Tycker FR att det är förnedrande att vi sätter konkurrensen ur
spel där? Vill JP att tax-free-trafiken ska upphöra, för att vi
innerst inne vet att det främsta syftet inte är att säkra trafiken
till Åland?
Hur
är det med transporter av små paket till när och framför allt
fjärran?
En oekologisk sysselsättning, som Posten Åland borde upphöra med?
Det strider ju helt mot EU:s huvudlinjer, men det ger ju pängar...
I
andra fall går alltså pängar före rundande av regelverk.
När
det gäller skärgårdstrafik inom EU så finns ”klara” regler i
Rådets
förordning (EEG) 3577/92(7 sidor).
Men,
som jag sett i de sociala nätverken, så finns det även oklara
undantag. Meddelande från kommissionen COM 2014 232 (23 sidor) ang.
liten icke-kommersiell trafik mellan öar.
http://ec.europa.eu/transport/modes/maritime/news/doc/com(2014)232_sv.pdf
Det innebär att den är skattesubventionerad och kanske har EU ”tänkt” att den kan upphandlas lokalt just mht till kalkylen ovan. I alla fall, så går det då kanske att, efter att man diskuterat ärendet med EU-kommissionen, begränsa upphandlingen till inhemska / åländska företag.
http://ec.europa.eu/transport/modes/maritime/news/doc/com(2014)232_sv.pdf
Det innebär att den är skattesubventionerad och kanske har EU ”tänkt” att den kan upphandlas lokalt just mht till kalkylen ovan. I alla fall, så går det då kanske att, efter att man diskuterat ärendet med EU-kommissionen, begränsa upphandlingen till inhemska / åländska företag.
Känns
det protektionistiskt att använda sig av direktupphandling? Kanske?
Men vad jag läst på sociala medier, så gör Estland så. När de
lade ut en liknande trafik, så gjorde de en begränsad upphandling,
så åländska företag inte kunde ge anbud. Men ett estländskt
företag kunde vinna de öppna upphandlingen på Åland. Känns det
rättvist?
Enligt
uppgift på nätet så kände Finansutskottet till detta när de
bestämde sig för en öppen upphandling. Eller var det så att det
inte fanns några alternativ, som Nyan skriver? Var ligger sanningen?
När
jag jämför diskussionerna i pressen och på sociala medier, så får
jag en känsla av att trots situationen med två tidningar så är
det egentligen ingen som granskar regeringen kritiskt utan de
fungerar mer eller mindre som okritiska megafoner.
Att
stå med en penna i luften och demonstrera för pressfrihet 3.000
kilometer från en maskinpistol är lätt, men det skulle också vara
viktigt om pressen skulle försöka sig på mer en mer fri och
grävande journalistik lokalt.
Ålänningarna
bör få veta om LR i detta fall var tvungna att använda sig av helt
öppen upphandling eller om det ligger politiska orsaker till
beslutet.
Fråga
3: Fråga till ansvariga minister Thörnroos: Har LR har ställt en
direkt fråga till EU om att kunna ha en begränsad upphandling i
detta specifika fall?
Svaret
berör alla anställda på LRs färjor och skattebetalarna, som i
slutänden kanske får en ännu dyrare skärgårdstrafik om man ser
till helheten med såväl kostnader, skatteintäkter och i värsta
fall även arbetslöshetsunderstöd.
Har
man inte frågat, så har man helt enkelt inte varit intresserad.
Bortförklaringar är bara dimridåer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar