torsdag 22 januari 2015

Vad skall Pensionsfonden satsa på, och vem är det som bestämmer?

LR:s budget för 2015 är godkänd. Kostnaden för pensionerna blir 29 miljoner €. Skärgårdstrafiken, den tredje största posten, kostar 16 miljoner €.

Verksamhetsberättelse framgår att pensionsfondens värde var 364 miljoner €. Skulden för arbets- och ledamotspensionerna var till 727 miljoner. Pensionsskulden är alltså 363 miljoner.

Därför är det av största vikt att pensionsfonden hanteras på ett optimalt sätt för att garantera bästa möjliga avkastning, och på så sätt minska de kostnader som måste tas via budgetmedel i framtiden.

Det är förvånande och beklämmande att pensionsfondens avkastning inte engagerar lagtingsledamöterna. Pressen är inte heller aktiv.

Pensionsfondens avkastningen har legat kring 19 miljoner de två senaste åren. Avkastningen 2013 var 7,2%. Om avkastningen på pensionsfonden kunde ökas med 0,4% så skulle LR förtjäna mer per år, än man vid första anblicken vann vid privatiseringen av södra linjen på fyra år.

Pensionsfonden har indelat aktieplaceringarna enligt: Finland, Övriga Europa, Nordamerika och Tillväxtländer. Främst de sk BRIC-länderna, dvs Brasilien (inte så mycket Ryssland), Indien och Kina.

Från tabellen kan vi se inom vilka ramar pensionsfonden enligt egna regler kan placera medlen. Max och Min. Detta är saker, som borde diskuteras mer än skärgårdstrafiken.

Jag har tittat lite på de placeringar som pensionsfonden har. Ungefär hälften är placerade i räntebärande papper. En ovanligt hög andel, men den diskussionen kräver en separat artikel. Vi ser istället på aktier(-fonder) på de olika marknaderna.

I Finland har man placerat 34%, i Övriga Europa 39%, i Nordamerika 5% och i tillväxtländerna 20% av kapitalet.

Som ett diskussionsunderlag har jag skrivit in tillväxten på de olika marknaderna, samt avkastningen det senaste året. Avkastningen på börserna tenderar nämligen i det långa loppet att korrelera med tillväxten i ekonomin.

Tillväxten är obefintlig i Finland och Euro-området. Skuldsättningen är hög. Är det då förnuftigt att placera 73% av aktierna där? Strategiskt är det dessutom en större risk att vara beroende av Finland både när det gäller skatteinkomster OCH aktieavkastning. Går det ena dåligt, så tenderar ju också den andra att gå dåligt.

Japan hade en snabb tillväxt efter kriget och aktieindex gick upp 250- falt under perioden 1948-1984. Så hamnade landet i 0-tillväxt och hög skuldsättning. Idag är börskurserna på samma nivå som 1984. Många är rädda för att EU och Finland nu kan ha samma utveckling framför.

Tillväxten är hög i USA. Varför har man bara placerat 5% där. Eller: Varför får de bara placera 5% där? De gör så gott de kan.
USA och Kina tävlar om att vara världens största ekonomi. De verkar också tävla om att ha den största tillväxten.
Indien, Kina och många sk Frontier-länder går som tåget, och aktiekurserna avspeglar detta förhållande.
Kanske det vore förnuftigare att öka placeringarna i USA, Kina, Brasilien och de sk Frontier-länderna och minska placeringarna i Finland och Europa?

Bioteknik har varit tillväxtmotorn i USA och steg med 33% senaste år och 118% på två år. Hur mycket fondpengar tror ni har placerats där?

Lagtinget diskuterar skärgårdstrafiken men inte pensionsfonden och dess regler. Det finns en stor trafikavdelning. Var finns avdelningen, som ska placera pensionmedlen? Pressen skriver om skärgårdstrafiken, men inte om kostnaderna för pensionsutgifterna, som är dubbelt större.
Alla verkar debattera skärgårdstrafiken, men få skriver ett ord om pensionsfonden.

I verksamhetsberättelsen, som nu har lite mer informationsvärde, framgår att de sju ledamöterna har fått 4.496€ i arvode, dvs 640€/ år. Är det någon som tror att de gör ett omfattande arbete?

Det framgår även att man erlagt 266.000€ åt externa kapitalförvaltare och 144.000€ till portföljförvaltare dvs 410.000€ om jag förstår den kryptiska texten korrekt.

Ingenstans framgår vem, eller vilka, som förvaltar pensionsfondens tillgångar på 364 miljoner €. Märkligt. Det är ju uppenbarligen de, och inte Lagtinget, som diskuterar och bestämmer hur den åländska pensionsfondens pengar skall förvaltas. Deras beslut påverkar Ålands budget för decennier framåt. Någonstans förs dessa diskussionerna bakom okända och slutna dörrar.

Kan någon journalist byta ut blyertspennan mot en blåslampan och reda ut saken? Att fråga LR brukar vara meningslöst.

Men kanske fonden i sin nästa verksamhetsberättelse i alla fall kunde specificerar hur stor andel av pensionsskulden som hänför sig till ledamöternas pensioner. Jag vet att många är nyfikna.


Marknader              Andel        Max        Min        Tillväxt 2014                Börsavkastning 2014

Finland                       34%        50%         0                     0                                       +5

Sverige                        ?%                                                   2%                                 +11

Övr Europa                 39%          40%        0                      0                                      +9

Nordamerika                5%            5%          0                      +5%                               +8

Tillväxtländer               20%         20%         0


BRIC-länderna

Brasilien                                                                                    0                                     0

Ryssland                                                                               -5%                                     -40%

Indien                                                                                 +5%                                         +30%

Kina                                                                                   +7%                                         +28%

Sk Frontier-länder exempelvis

Turkiet                                                                                 +4%                                         +30%

Syd-Afrika                                                                           +5%                                           +13%

Egypten                                                                               +5%                                               +33%

Bioteknik uppgång                             +33% för 2014  och  +118% 2013-2014






1 kommentar:

  1. Mycket bra debattartikel Stephan. Du slår in dörrar och fönster.

    SvaraRadera