Vi har under sommaren och speciellt de senaste
helgerna i samband med fisketävlingar sett hur fiskefångsterna har varit
betydligt sämre än tidigare år. Detta är alarmerande. Om utvecklingen fortgår
på detta sätt kan fisketurismen vara i fara inom en mycket kort tidsperiod.
Detta skulle i och för sig leda till att Guttorp kunde stängas ner, och LR
sparar lite i budgeten, men det var knappast så man ville minska kostnaderna i
budgeten.
Vad är då orsaken till nedgången i fisket?
De som rört sig ute i skärgården denna sommar har
med egna ögon kunnat se hur skarvpopulationen har vuxit. Det är förvånade hur
snabbt detta kunnat ske och hur snabbt ett ösamhälle kan förvandlas till
oigenkänlighet.
Vi har ju i alla tider haft våra vitfåglar i
skärgården, men de svarta fåglarna hör helt enkelt inte till vår natur. Vi
borde göra vad vi kan för att mota denna invasiva art innan det blir
irreversibelt.
Vi måste se och lära oss vad som händer på annat
håll. På så sätt kan vi undvika att göra samma misstag, som andra redan har
gjort. Med vår självstyrelse, så kan vi göra skillnad.
Fråga är vad som borde göras. På annat håll har man
inte skyddsjakt utan experimenterar med att picka ägg och skjuta med
gaskanoner. Här har vi skyddsjakten, men den verkar inte räcka till. Kan vi
förlänga jaktperioden? Borde vi införa skottpeng och försöka bygga upp en
efterfrågan på dem genom att sälja dem till fler restauranger?
Det är många som väljer att blunda för dessa
problem och argumenterar att vi alltid haft fåglar i skärgården, vilka äter
fisk. Och ja, det har vi haft. T o m ”Nationalbanken” använder en
skärgårdsfågel som symbol, men de invandrade fåglarna har en helt annan kultur.
Våra egna fåglar har oftast sina revir, vilket gör att det blir en automatisk
balans mellan fåglar och fiskar. Men de nya fåglarna häckar i kolonier och
tömmer sedan vik, efter vik på fisk. Det verkar vara väldigt svårt att få dem
att ändra sitt beteende.
Vissa fiskare hävdar att de nya invaderande
fåglarna äter 53 gånger mer fisk än de fåglar vi haft från förr. Jag har inte
någon statistisk källa, så vi får ta denna uppgift med en nypa havssalt.
Vi är ju vana med vitfåglarna och deras välkända
läten och beteenden. De svarta fåglarna kommer andra tider, är tysta och har
ett helt annat beteende, vilket för många kan verka skrämmande.
Vi borde så snart som möjligt komma med en plan med
fler och varierande åtgärder för att stävja förändringen, innan det är för
sent.
En fråga är ju då om och hur EU kan involveras. Inom
EU är skarven fridlyst, men skyddsjakt tillåts. Vi godkände nyligen i Lagtinget
regler kring invasiva arter. Där finns bland annat mink och mårdhund. Borde vi inte
försöka få in skarven på denna lista? Kan vi ha hjälp av EU i detta fall?
Ett annat alternativ kan vara att försöka få stöd
via den parlamentariska Östersjökonferensen.
Inom BSPC har man lyckats komma med gemensamma
resolutioner mot övergödningen av Östersjön och att begränsa utsläppen från
kryssningsfartygen. Kanske vi kunde lägga fram frågan för att kunna nå en gemensam
skarvstrategi? Danskarna lär ju vara längst framme när det gäller forskning i
ämnet.
Vi måste, vi måste ta krafttag nu! Innan det är för
sent.
Stephan Toivonen
Åländsk Demokrati
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar