Jag
har skrivit en hel del insändare genom åren. För en tid sedan
försökte jag ta mig an några svåra frågeställningar i
icke-debatten om flyktinginvandring.
Nyan
strök en mening och publicerade resten.
ÅT
krävde däremot att fritt få skriva om artikeln. Jag vägrade.
Å
ena sidan hade jag satt ner tid på att formulera mig just så som
jag gör; blandar fakta, åsikter, svåra frågeställningar med
konkreta hypotetiska exempel.
Å
andra sidan tyckte jag att det luktade censur.
Efter
en lång mail-växling nådde en urvattnad version tidningen.
Jag
märkte inte ens att en del av ingressen hade censurerats:
”En
mycket fin och solidarisk gest av Staden. Och det bästa av allt: Det
kostar ingenting.
Hur
lätt är det inte att vara solidarisk då? Hur lätt är det inte
att vara politiker när det mesta inte kostar någonting? ”
Redaktören
ansåg att att ursprungsversionen var rasistisk, men vad var
rasistiskt i det ovanstående?
Jag
lärde mig att uppgifter, som läggs fram i en insändare i
invandringsfrågor granskas, som en akademisk avhandling. Däremot
kunde politikerna säga och tidningarna utan att blinka, skriva att
den största dödsorsaken bland kvinnor var våld inom hemmet, utan
att någon regerade.
Stadens
representant berättade att de inte behövt tänka på kostnaderna,
som enligt andra uppgifter kan uppgå till 1,6 - 2,5 miljoner per år
så småningom.
Min
fråga i sammanhanget var också om man sett till de långsiktiga
effekterna i samhället.
Staden
har tydligen betämt sig för en flyktinginvandring på en nivå, som
ligger dubbelt upp mot Danmark, i förhållande till befolkningen.
Detta utan någon öppen debatt, eftersom den stoppas av pressen.
Medan
insändaren korrigerades, så läste jag i Expressen att IS nu
försöker infiltrera flyktingströmmarna, genom att sända soldater
bland flyktingarna.
I
helgen kunde vi höra om följande attack; Köpenhamn. Några
ålänningar befann sig på samma gata, så något hypotetisk
exempel om vad som kunde hända i Mariehamn behövs kanske inte
längre.
På
twitter såg jag en metallbur med små barn på IS-kontrollerat
område. Snart ser vi dem i kvällsnyheterna.
Åland
är som vi vet demilitariserat. Vet IS-soldaterna detta, eller
kanske de ser Åland som en enkel och naiv inkörsport till Sverige /
Finland?
Ett
annat demokratiskt och pressetiskt problem är att nyhetstexter i
frågor, som tangerar invandringsproblem ofta är felaktig och
vildeledande.
Gruppvåldtäkten
på Amorella nyligen begicks enligt ÅT (och många andra media) av
sex ”svenskar”. Enligt andra källor (jag har sett
protokollskopior) är de misstänkta fem somalier och en irakier.
Jag
googlade på våldtäkter i Sverige. 2011 begicks 6532 våldtäkter.
1462 begicks av personer med svensk bakgrund och 5070 av personer med
utländsk bakgrund. Det visar hur stor överrepresentationen är.
Orsakerna ryms inte in här.
Kan
det vara så att de felaktiga beskrivningarna av våldtäkter i
pressen indirekt bidrog till ytterligare en våldtäkt? Hade damen
följt med en okänd somalier till hytten om hon hade känt till hur
stora riskerna var? Vilket är då pressens ansvar?
Den
misstänkte gärningsmannen i Köpenhamn är däremot född i
Danmark, men ingen kallar honom ”dansk”. Märkligt.
Åland
influeras av nyheter från Sverige, som toppar flyktingmottagningen.
I svenska debatten kallas de, som inte vill öka den invandringen för
rasister. Finlands nivå ligger på en tiondel, men
Socialdemokraterna skriver ändå i sitt partiprogram att
invandringen inte bör öka.
Det
bästa valet för Åland kan vara att ta emot nya flyktingar. Men att
göra det utan någon som helst öppen debatt i dagens politiska läge
är väldigt naivt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar