Vi fick nästan ”hundhuvudet
i tidningen” i rubrikerna. Det framstod nästan som om det var ÅDs fel att
skattesatsen bibehölls i Marihamn.
ÅDs röst stödde stadsdirektörens
förslag. ÅDs röst stödde stadsstyrelsens förslag. Det var egentligen inte mer
dramatiskt än så. Och tretton andra röstade också för stadsstyrelsens förslag
om bibehållen skattesats och detta blev majoriteten.
Men vi känner ändå att vi vill förklara
för våra väljare.
För en medborgare spelar det ju
faktiskt inte så stor roll om skattesatsen sänks med 0,25%. För även om skatten
inte sänks så är ju pengarna kvar i stadens kassa. De försvinner ju inte.
Om man inte frestas att öka
utgifterna. Och det är vi emot. Vi vill ha balans i budgeten. Vi vill inte
slösa.
Vi avgör varje fråga för sig. Vi för
en sakpolitik, inte någon populism. Vi har vår åsikt, och även det sen visar
sig att den store Hin Håle själv skulle ställa sig upp med sitt långa
bock-skägg och säga att hen stöder förslaget, så står vi fast vid vårt beslut.
Vi fick, som ett mikroparti, få
nämndplatser. De flesta var dessutom vi fick med fel ”kön” så vi lånade ut dem
till andra partier.
Så vi kan inte påverka politiken i
nämnderna, men vi har en plats i fullmäktige. I fyra år.
Och där kommer vi att vara väldigt
restriktiva till utgiftsökningar. Ibland kanske vi kan påverka och då kan vi på
det sättet medverka till att sänka skatten senare.
Det är alltså inte för att vi
”gillar skatter”, som valde att bibehålla skatten utan för att vi ”gillar
balans i ekonomin”.
Andra partier påpekade att de hade
flera ekonomer i sina led och att de visste enligt sina prognoser att staden
skulle klara en skattesänkning under tre år. Vi inom Åländsk Demokrati hade 66%
ekonomer bland våra kandidater. Vi är inte fulllärda, men vet åtminstone att
det inte finns sådana kristallkulor.
Åländsk Demokrati – Mariehamn
Ulf Damsten
Stephan Toivonen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar